Ont i halsen, huvudet, hostar och så trött så trött. Det har varit mina dagar. Det är idag som det börjar kännas bättre, men hostan tar kol på mig. Även loppans hosta vill inte ge med sig. Så inte nog med att man själv är dålig, så har man ju en liten dotter att ta hand om också som inte heller kan sova om nätterna.

Om man sedan tänker oss i en 160 säng så är det inte bättre. Ryggen är helt förstörd när man vaknar på morgonen, och speciellt tycker jag synd om Martin som inte ens är sjuk men som får ligga och lyssna på våra "hosta i kapp" på nätterna.

Men så är det ibland, tur att detta inte har blivit någon vana iallafall (peppar, peppar). Vi har inte varit sjuka på jätte länge nu, så någon gång måste det ju komma.

Vi har iallafall försökt att komma ut lite i helgen för att alla ska få i sig lite luft. Och på dagarna är det bättre, iallafall för Ella, då hostan är som bortblåst.