Mamma: Broskbensfogarna i bäckenet mjukas upp p.g.a. östrogenet, det kan göra att får ont i ryggen eller bäckenet. Även barnets tyngd påverkar bäckenet att vidga sig inför förlossningen. Är du omföderska så börjar barnet nu lägga sig tillrätta med huvudet nedåt inför förlossningen. Prata genom din födelseplan med din barnmorska och lägg den i din journalmapp.

 

Barn: Ditt barn är omkring 45cm långt från topp till tå och väger ca 2,6kg. Det centrala nervsystemet mognar klart och matsmältningsapparaten är nästan färdigutvecklad. Barnet fortsätter att lägga på sig i vikt. Barnet fyller ut nästan hela livmodern och har inte mycket utrymme alls.

 

Pappa: Du och din partner kanske redan har börjat med nedräkningen för bebisens ankomst då det är hög tid att börja förbereda sig på förlossningen. Det är viktigt att ni som partners fungerar som ett team inför förlossningen. Även om man tycker sig vara överens kan det vara givande och betryggande för båda två att ni går igenom era önskemål. Är det första förlossningen du är med på kan det vara bra att prata med en närstående om dennes erfarenheter. Kanske kan du få en bredare bild och råd inför den stora dagen?

 

Mina egna tankar:Mina tankar nu går såklart väldigt mycket på vad som komma skall. Jag förstår egentligen inte, på riktigt, att det skall komma ut en liten underbar skapelse inom några veckor, som skall ligga i sängen bakom mig där jag sitter just nu, och som skall snosa i sina nytvättade lakan och gosa med sin nyinköpta filt.

 

Jag tränar två-tre gånger i veckan fortfarande, dock inte lika intensivt som innan. Idag ställde jag mig på crossen i tjugo minuter, tränade ryggslutet och sedan satte jag mig i bastun en kvart och verkligen slappnade av. Jag har fått väldigt ont i nacken och som gör att jag får såna spänningar i huvudet, ögonen och pannan, och detta gör att jag verkligen inte orkar med allt jag hade behövt egentligen. Det oroar mig lite grann att jag skall ha det såhär även när den lille kommer ut, men då vet jag att jag kan gå till min sjukgymnast, och att hon då kommer att kunna ta i mer på vissa punkter och köra på lite extra. Blir ju såklart alltid ett hinder när man är gravid, på både gott och ont (ont när det gäller krämpor man har) men annars så är det väl att försöka stå ut dessa veckor som det är kvar och hoppas på det bästa.

Martin och jag brukar ha lite massagetid en-två gånger i veckan, och det är verkligen guld värt, och det är himla mysigt också.

Halsbränna brukar jag få, men det är mest på kvällarna, och när den är som värst tar jag en Novalucol, tuggtabletter mot halsbränna och sura uppstötningar, och det hjälper faktiskt väldigt bra. Kissandet blir bara mer och mer intensivt, och ibland känns det snarare att man sitter på toaletten mer än gör någonting annat. På natten går jag även upp en sisådär 3-4 gånger. Det är liksom som att kroppen känner på sig att man snart skall vänja kroppen att behöva gå upp dessa tider för den lille.