Det här med att vara tvåbarnsförälder.
Publicerat den 28/06 2013, kl. 13.30

Det här med att vara tvåbarnsförälder.

Innan man faktiskt har fått känna på det, när bebisen fortfarande ligger i magen, så är det så svårt att föreställa sig. Man har en tanke i huvudet på ett ungefär hur det kommer att bli, men mer än så är svårt.

Jag har nu varit tvåbarnsförälder i en månad och en dag, och jag kan säga det så att tankarna jag haft varit snarlika med det jag har haft innan Leo kom. Jag hade nog dock gått ett steg för långt när det gäller allt med att kunna åka iväg med vänner, ta en fika, åka och shoppa lite eller vad det nu var jag hade tänkt, att det skulle vara så enkelt, att liksom bara packa in sig i bilen och fara, men riktigt så lätt har det inte varit alla gånger.  

När det kommer till hur Ella har reagerat på allt detta nya så har och är hon en sån grym storasyster. Det har och göra med att hon är så förståelig, hon är så enkel och duktig i sig själv. Hon är i en ålder där hon förstår, och hon hjälper till. När Leo skriker så vet hon att då är det dags för mat, i alla fall för det mesta, och hon ger mig den tiden till att faktiskt få ge honom mat, att hon dessutom ger mig den chansen utan några som helst invändningar är helt fantastiskt. Så detta hade vi en väldigt bra bild av hur hon skulle reagera. Mycket av detta har att göra med att Ella har en sån fantastisk och grym pappa som ägnar all sin vakna tid till henne och självklart oss, men att hon aldrig kommer som nr två.

 

Jag skall dock inte sticka under stolen med att det har varit jobbigt pga. amningen, skrik, knappt någon sömn, noll kvalitetstid med vare sig Ella eller Martin, att jag faktiskt hade velat dela mig på tre vissa gången. Jag gillar inte själva tanken med att inte kunna vara mamman som Ella hade innan Leo kom. Då var allt så enkelt och vi kunde gå utanför dörren utan några som helst tankar utöver det, det enda som behövdes var ett par skor.

 

Det är inte förrän nu, för någon dag sedan som jag faktiskt kunnat ha lite egen tid, och med egen tid menar jag med att kunna gå ut, eller åka iväg och titta i affärer med en sovandes Leo med mig. Det hade jag chansen till att göra igår, jag vågade mig ut utan att behöva vara rädd för att han skulle börja gråta, jag kände mig lugn och harmonisk.

Värre var det dagen innan då han vaknade och skrek direkt när vi kom innanför dörrarna i affären, och ingenting hjälpte förutom att snällt gå ut till bilen igen och amma. Samma sak hände när vi åkte vidare till en annan (för jag menar, jag kan inte stänga in mig bara för att man skall vara rädd att han vaknar) och där fick jag snällt sitta i bilen igen med regnet smattrandes på rutan, okej, det var i och försäg rätt så mysigt.  

 

Man känner sig lite sisådär med att faktiskt inte kunna göra vissa saker som man så gärna vill, och man hör om alla som har det så enkelt, åker iväg och fikar och shoppar eller vad det nu är med barn som sover i flera timmar i sträck och är så fridfulla när dem vaknar och kan ligga i vagnen och bara titta. Här går inte det, i alla fall inte nu, då han blir ledsen direkt när han öppnar upp sina blå.

 

Alla bebisar är olika, och man skall därför inte jämföra sig med någon eller någonting annat, utan fokusera och njuta av sin egna. Så därför tror jag att jag faktiskt kommit in i mammarollen så gott som kom även lämpligt på hans en månads dag, men sen kan man såklart aldrig bli fullärd, det är jag verkligen inte med Ella för där kommer nya saker och nya utmaningar hela tiden.

Igår var jag även själv med ungarna för första gången över natten, och över förväntan, gick det väldigt bra, jag kunde duscha, leka, lägga och läsa för Ella utan några problem, och vi kom iväg i bra tid till Ellas frukost på dagis i morse.

 

Så med detta ville jag dela med mig lite av mina tankar kring att vara tvåbarnsförälder. Att det är inte så himla lätt alla gånger då man vill så mycket men att det inte alltid räcker till, eller att det inte alltid blir som du tänkt, du får ta en dag i taget och verkligen försöka njuta och har ni, som har dessa tankar, inte riktigt kommit in i rollen än så kommer det. Tänk inte så mycket på allt runt omkring utan låt det falla på plats av sig själv, för tro mig, det gör det.

 

Dela gärna med er om era tankar, hade varit kul att få läsa om hur ni har det.

 

Tack för en bra text. Man går runt o tänker på hur de kan bli. Vi vill ju ha en till som jag säkert har skrivit tusen ggr;) Så man har ju sina funderingar. Jag är oxå rädd som du skriver att de äldre ska komma i andra hand. Såg dig på nova förresten men våga inte gå fram o säga hej:S
Kram på dig

Det där med att ligga i vagn när de sover men inte när de vaknat, då bara skriks det rätt ut det känner jag igen. Våran plutt va exakt likadan, trodde aldrig jag skulle kunna gå ut o gå med vagn. Men nu när han är 3 mån o större och vi använder sittdel så går det hur bra som helst. Så man får tänka på att allt är inte för evigt. Kämpa på! :-)

Oj vad jag känner igen mig. Tova och Ella verkar väldigt lika på deras beteende faktiskt :) Jag har inte heller vågat mig ut något fastän Elise är ganska snäll, var nog mest rädd som hon äter sjuttioelva gånger i timmen, solen, värmen, blåser m.m. Känns som man hittar på alla möjliga anledningar till att inte gå ut. Men det är nog som sagt som man har två, det är ju så lätt med en tre åring att bara klä på och gå ut, nu har man en liten som inte kan va i solen, kan inte blåsa för mycket på dom, det kanske är för varmt m.m. Igår vågade vi oss faktiskt på en promenad ner till centrum fram och tillbaka, var borta i ca 3 timmar, sov gott i vagnen ner och fick åka bärsele hem, gick super bra, förutom att jag fick amma typ 3 ggr mitt i centrum Yey! känns ju inte allt för bekvämt, ammat inne på ica en gång också i deras "fik" sen idag var vi på mulle meck parken och de gick också bra fast idag har hon kommit in i någon gnällig fas och inte är nöjd med något tyvärr, verkar inte vara någon magknip utan bara missnöjd. Men man måste nog utmana sej lite som du själv skriver, man kan inte bara stanna inne... Knappt tagit någon promenad hittills, men nu verkar hon kunna ligga lite i vagnen när man är ute och även somna då (när vi gick till centrum igår) samma sak i bilstolen, somnar typ jämt där i. så kul att läsa om er ju och jag känner igen mig i allt typ =) Skönt att det börjar "lätta" lite för dej =) Kram

Hej!
Vad förlösande skönt att läsa denna text. Jag förstår precis vad du menar.
Det här med att inte hinna med sin kära, våra två hundar och sig själv.
Jag har också en bebis som vaknar oftast och skriker, det ska vara mat direkt annars skriks det ännu högre, vi ammar inte så det gör det ännu meckigare när vi ska lämna dörren. Började fundera om det bara är jag som är livrädd för lämna hemmet och hamna i en lång kö i en affär där lilla älsklingen vaknar och gallskriker ;-) Varit iväg en gång med hjärtat i halsen, reklamationsärende på Kappahl som tog lång tid. Kan tro jag var alldeles svett över om A skulle vakna och gallskrika ;-) Hann halvvägs hem igen och då vaknade han. Försöker tala sunt förnuft med mig själv om att alla bebisar skriker men går sådär. Största prövningen blir nästa vecka då vi ska ut med sambons släkt på fin restaurang och äta, jag försöker förtränga att det närmar sig och ber en bön att allt går bra, haha!

Jag kan i perioder tycka det är lättare med två barn än med ett. Men så har Alice varit en dröm att ha att göra med till 90% av tiden =) Hade svårare att ställa om mig till enbarnsförälder när Clara kom än nu till tvåbarnsförälder. Men visst finns det stunder där man känner att man skulle behöva dela sig på två :P

Känner igen mig och det är verkligen stor skillnad på ett och två eller hur?
Underbart och vissa gånger otroligt påfrestande.
Nu är det 3 år mellan mina och just nu är de 4,5 och 1,5 år gamla och det ÄR en väldigt tuff period med bråk osv.
Men ändå vill jag ha fler barn i framtiden, knepigt de där =)

Får syskon i augusti och är helt klart nervös inför hela syskon-biten. Vår son var inte alls nöjd med mycket de första månaderna så jag hoppas verkligen att nästa barn inte är lik sin bror nu när man ska hinna med två samtidigt!