Sömn, var är duuu?
Publicerat den
Sömn? Vart har den tagit vägen.. Kan inte minnas senast varken jag eller Martin fick sova en hel natt utan avbrott.
Ella har nästan aldrig haft problem med att somna själv i sin säng, och det är super skönt. Men detta har gått till att ha kunnat sova i några timmar till att vakna till och sedan somnat om igen, till att vakna ungefär varje kvart och vara ledsen.
Nu vet vi att hon har varit sjuk i omgångar, från förkylning, till att ha haft magont och nu med ett virus. Men just nu vet jag inte riktigt vad det kan vara. Hon somnar som vanligt och sover med djupa andetag, men så plötsligt, från ingenstans vaknar hon och är super ledsen, och detta på bara några minuters mellanrum.
Efter flera spring inne hos henne blir man rätt så trött, och speciellt när man precis har somnat till i sin egna säng och är helt väck själv.
Detta gör att man såklart tar in henne till oss med förhoppningar att vi alla skall få sova. Nu vaknar hon fastän hon ligger hos oss med ständiga mellanrum och gråter och man kan knappt få kontakt med henne. Efter någon minut somnar hon om igen och detta fortsätter i några timmar in mot morgonkvisten.
Ibland blir man rent av knäpp och vet knappt in eller ut. Sömn, var är duuuu?
Ella har nästan aldrig haft problem med att somna själv i sin säng, och det är super skönt. Men detta har gått till att ha kunnat sova i några timmar till att vakna till och sedan somnat om igen, till att vakna ungefär varje kvart och vara ledsen.
Nu vet vi att hon har varit sjuk i omgångar, från förkylning, till att ha haft magont och nu med ett virus. Men just nu vet jag inte riktigt vad det kan vara. Hon somnar som vanligt och sover med djupa andetag, men så plötsligt, från ingenstans vaknar hon och är super ledsen, och detta på bara några minuters mellanrum.
Efter flera spring inne hos henne blir man rätt så trött, och speciellt när man precis har somnat till i sin egna säng och är helt väck själv.
Detta gör att man såklart tar in henne till oss med förhoppningar att vi alla skall få sova. Nu vaknar hon fastän hon ligger hos oss med ständiga mellanrum och gråter och man kan knappt få kontakt med henne. Efter någon minut somnar hon om igen och detta fortsätter i några timmar in mot morgonkvisten.
Ibland blir man rent av knäpp och vet knappt in eller ut. Sömn, var är duuuu?
usch, de är så himla jobbigt med de där nätterna !
Vi har haft det under veckan, men i natt sov V hos sin mormor och morfar så idag är jag pigg och känner mig nästan som en ny människa ;)
Ha en bra dag !
Jessica
Sv: nä håller med. Det blir så jobbigt när man måste hålla på att fixa. Så jag hoppas ju på att jag ska kunna hitta nåt annat snart. Jag skulle kunna tänka mig nåt receptionist jobb och så. Typ kontorsjobb du vet. Men jag har ju varken utbildning eller erfarenhet av det. Så det blir svårt. :/
Fröken M