Hit åker jag när jag vill komma bort, hellre än utomlands. Solen har tyvärr inte visat sig än och jag ser att solen värmer dem flesta hemma. Men jag klagar inte, jag är hemifrån, som jag nu har behövt ett tag. Mitt lugn!

Äntligen har vi kommit till den tiden då landet står på schemat, längtat ett helt år efter denna dag, hoppas nu bara på det fina vädret också! Båt, lekstuga, studsmatta, god mat, god dricka och trevligt sällskap. Nu kommer vi!

Ella fick välja glass helt själv och då blev det "en gul glass". Dock pappret som var gult!:) sötunge! Äntligen får du komma upp till det vi har pratat om hela året. Åka båt och ha flytväst.

Nu sitter man helt plötsligt uppe i Stockholm med mamma och Ella. Martin är iväg i Göteborg och Gothia. Honom ser vi inte förrän på torsdag fm. Första gången jag körde så långt själv, brukar alltid vara Martin tandens den biten annars. Gick verkligen jätte bra och vi hade satt Ella i framsättet, kändes säkrare och kunna prata och se henne lite bättre.

Men jäklar vilket speed det blev i Ella när hon fick se mormor, var överallt och ingenstans. Fasen hon dock kommit in i nu är inte alltid rolig, trots, trots, trooooots. Herregud, minsta lilla skriker hon, hon gör saker fast att man säger nej tusen gången, allt är hennes och hon är "stor tjej" och skall inte sitta i barnstol på restaurangen, som vi nu stannade på. Hon skulle sitta på vanlig, som mamma, och började få utbrott direkt när hon inte fick. Kände inte riktigt för att tjafsa med henne där bland folk, så hon fick sitta där tills maten kom in. När hon väl fått in maten, skulle dricka sin festis och fick halva över sig för att hon inte riktigt nådde, då förstod hon väl att det inte riktigt gick bra och kunde sättas i barnstolen.

Ja! Vad gör man?

Nu sover hon iallafall, och jag funderar på att ta på mig löparskorna och ta en runda.. Behöver det tror jag. Hoppas nu att man vaknar upp till soooool imorgon (önsketänk kanske)!!

Lite skvaller för att läsa på vad som händer i världen.

Blidde ingen vinst heller, men inställningen var god iallafall. Nu är vi hemkomna, trötta hungriga och väldigt glada över att vara hemma igen. Rätt drygt ändå att sitta i bilen 2 timmar hem igen.

Vädret talade för sig, fast att det blev lite kyligt ibland. Ella var i sitt esse och klättrade upp, ner, upp ner o.s.v på staketen, blev även en del böcker läst. Dock var det lite svårt med framkomligheten när det gäller att ha vagn i sån här stor folkmassa.

Älskade unge var helt fantastiskt, knappt något gnäll, ingen sömn på hela dagen och hon var bara så nöjd över att vara där med oss. Så mer utflykter, och när det blir sommar så har vi banne oss bestämt att vi måste köpa en cykelstol. Blev aldrig så förra året tyvärr.

Fick med oss två presenter hem från våra vänner som vi träffade där. En till Ella och en till Martin och mig. Inte varje dag sådant händer? Tack snälla söta ♥

Nu: Ella i säng, lövbiffen är på plattan och soffan är efterlängtad.

Hoppas ni alla haft och kommer få ha en fortsatt trevlig lördagskväll.



 



Mina fina hjärtan. Ååh, jag vill bara skrika ut hur lycklig jag är med er.. Okej jag gör väl det då..
JAAAG ÄÄLSKAR EEEER! :)


Vår fina häst. Gick inte hela vägen, men nu kan det bara gå bättre.

 

Nu åker vi hem..

Sweden, Were home.

Jäklar vilken underbar resa vi har haft och nu har vi äntligen fått se den berömda staden som alla pratat om. Ett måste.

Vi börjar med två härliga öl i väntan på att flyget skall ta oss 9 timmar härifrån.



Dag 1:
En resa som tog sin lilla tid men som var värd all väntan. (Var framme vid 16:00) När vi väl landat, fått vårt bagage och äntligen satt på sista tåget in mot Manhattan kom pirret tillbaka igen. Hoppade av vid Penn Station, upp och där är vi. Mitt i smeten, mitt bland all världens folk, mitt bland dem där gula taxibilarna man bara sett på film. Man har Sex and the city i tankarna direkt, och vi fick tillochmed se det själva när en dam ställde sig mitt i vägen och ropade in en taxi.




Förväntansfull väntar man på sista tåget som tar oss till ---- > Detta. Vårt hotell, precis mitt emot Penn station.



Direkt till vänster låg vårt hotell, hade inte den blekaste att det skulle ligga så nära, och mitt emot hotellet låg det berömda Madison Square garden (dit vi skulle gå på fredagen och heja på vår svenske Henrik Lundqvist). Fick dofta in luften lite snabbt innan vi checkade in och lämpade över alla saker för att snabbt kunna gå ut igen. En snabbdusch senare var vi ute igen och därifrån började vi vår vandring. Någon minut ifrån låg Time Square och vi kom precis i rätt tid, när det är mörkt. Skyltarna lörs upp byggnaderna runt omkring och man samlade in alla nya intryck.


Time Square Baby!

Dag 2:

Vi vaknade redan vid 0500 och var pigga, varför då ligga kvar på rummet? kom ut vid 06:30 och vi fick se stan vakna till liv. Med varsin kaffe från Starbucks begav vi oss ned mot World trade. Besökte Ground Zero som det nu heter. Hämtade biljetter i ett liknande museeum där man fann allt från bilder dagen det hände, till en plånbok som hade hittats, med både kort och foto i, bränd. Var så hemskt att gå in där och se allting och veta hur nära man var där allt hände. Väl nere fick vi stå i kö och gå igenom en riktigt säkerhetskontroll som dem flesta platserna i NY. Nu var vi inne, och så vackert där var. Där vi stod, precis där, hade två stora torn stått med arbetande vanliga människor med familj, släkt och vänner, och det var så svårt att förstå. Ingen skall behöva gå igenom en sådan sak.

Men så fint dem hade gjort det. Vattenfall, och med alla namnen ingraverade runt om.


 




Här ser ni alla namnen som är ingravderade.



Här håller dem på att bygger för fullt på "freedom tower" precis nere där world trade en gång stått.

Solen började lysa upp när vi kom in på Ground Zero, och vilken dag än så länge. Vi fortsatte sedan vår vandring mot Brooklyn Bridge mn stannade upp nere vid båtarna som kunde ta en till frihetsgudinnan. Dock tyckte vi att det räckte gott och väl att se henne därifrån.






Aldrig utan dig hjärtat.



Trodde aldrig vi skulle komma till bron då vi knappt hittade vart den började. Men väl framme så är det klart att vi skall gå över den. Folk både gick, sprang och åkte rullor där uppe. Tillochmed en man som powerwalkade i skjorta och finbyxor.










Hoppar på självaste Brooklyn Bridge. Inte illa.

Vid detta nu var vi så slut i benen, och fötterna värkte. Men hey, vi är inte dem som är dem, så vi fortsatte uppåt mot China Town och Little Italy. Passerade domstolen som bl.a är igenkänd från Spin City (serien) även en hel del filmer. Man kan se dem gå ner för trappan, men som Martin sa känns trappan betydligt större i filmerna.
China town var en klass för sig. Du kommer in i en till ny värld där till och med Macdonalds skylten är på kinesiska.



 

När vi gått igenom China Town var vi inne i Little Italy och hittade en äkta italiensk restaurang där vi slog oss ner med ett glas rosé och en jäkla god lunch. (Dyraste också)

Nu trodde vi att vi var färdiga och kunde gå och ta en liten powernap. Då ser vi Empire State Building framför oss, och det var ingen snack om saken. Upp skulle vi, idag. Visste ju inte om vi skulle ner dit igen då vi skulle ta uptown nästa dag. Även där var det strikt med security, så precis som på en flygplats även där. Kön gick rätt så smidigt, väntandes på hiss efter hiss. Man kunde välja om man ville gå dem 6 sista trapporna och vi kunde ju inte vänta så vi sprang upp (hm, ja nästan iallafall)
















Här ser ni den faktiska utsikten, ja, lite svindel hade jag.



Nu så, nu var vi på väg till hotellet för att ta en liten vilostund. Blev ca en timma, duschade och klara var vi ute igen. Ja, hotellet har man inte varit mycket på så det spelar knappt någon roll hur det ser ut.
På kvällen blev det en rätt så lugn sådan, gick in i lite affärer och gick även förbi Lettermanshow. Blev faktiskt att ta upp macdonalds på rummet och sedan var det hejdå för den kvällen. Jäklart vad trötta vi var.



Dag 3:

Vi köpte med oss frukost och gick mot Central Park. Super mysigt och solen sken även idag. Gick runt och tog det i vår takt, gick lite till och fotade sedan var väl väldigt nöjda där nere så vi gick mot affärerna.






 

Nu kör vi frukost i Central park. Rostad Bagel med cream cheese, kaffe, juice och färsk frukt stod högt upp på listan varenda morgon.




Tittade igenom lite affärer och vi var ute efter två Rangers tröjor för kvällen så vi gick in i shoppen. Väl där inne hittade vi två perfekta tröjor, ville ju inte ha för dyra heller då man säkerligen bara kommer använda dem för kvällen. Gick ut för att gå och handla lite lunch. Då tycker jag mig känna igen en man gå förbi. Det var självaste Foppa, han gick förbi oss med ett par andra män och jag skriker rakt ut till Martin. "Älskling, titta" Martin fattar ju ingenting och tror att det är några hus jag pekar på. "Älskling, det är Foppa" . Hann knappt säga någonting mer så hade dem hunnit gå in på ett hotell precis bredvid, och jag sa väl någonting med "fan också, ville ju ta kort" Då frågar en man i hans sällskap om vi ville ta foto och att vi skulle springa efter honom, det är inga problem sa han. Och jag springer in med Martin efter, knackar han på ryggen och frågar snällt om vi får ta foto. Ja, klart. Så Martin gick fram och ställde sig bredvid honom.


Så sjukt. Haha, vi var som två småbarn när vi kom ut därifrån. Nämligen hans stora idol och han har tillochmed hans tavla här hemma där han gör det avgörande målet mot Canada. Kändes riktigt kul att han fick träffa honom.




Nu kunde vi sätta oss i lugn och ro och ta en Budweiser, och gick vidare till att kunna gå och äta. Där mitt i allt, låg The Bryant Park, och självklart satte vi oss där och Martin gick och handlade kyckling burritos från ett ställe som hette PAX. Rekommenderas starkt.



Hittade till Victoria Secret där jag självklart var inne. Pratat om det sen jag vet inte när, och det var precis som jag hade föreställt mig. Super trevlig personal och väldigt fina underkläder. Så tjejer, dit är ett måste.



Nu var det dags för match. Och vilken stämning det var redan innan vi kommit in. Rangers-Buffalo.
Detta hade Martin pratat om länge, och dessa biljetter hade vi faktiskt bokat innan själva resan, haha. Så detta var efterlängtad. Sjukt att sitta där inne som man bara sett på tv, och nu var Vi där också. Tog varsin pizza och såklart två öl till det. Nu var där på plats och jublet började. Ut kommer Henrik och hela arenan ställer sig upp.
Sjukt att se hur populär han egentligen är utomlands, och dem flesta hade hans namn på tröjorna. Sjukt snygg rädning fick han in också som nu tydligen finns ute på Youtube. (Martin har redan varit inne och kollat, såklart) men tycärr slutade matchen 4-1 mot Buffalo. Men nöjda som fan var vi ändå, som varit där inne.












Dag 4:

Tidigt på morgonen var det dags för oss att ta bussen från det stora busstorget Porth Athority. Bussen tog oss till Woodbury outlet som låg en timma ifrån stan. Detta hade vi hört mycket om och längtar ihjäl oss till då det skulle vara ett stort shoppingutbud till väldigt bra priser. REKOMMENDERAS VARMT!

Där blev nästan all vår shopping gjord, och vi är sjukt nöjda vad vi fick med oss. Kul när man vet att man Kan handla så mycket utan att få ångest efteråt. Vi anlände vid halv tio och åkte hem fyra på eftermiddagen. Ja, det säger nog rätt så mycket.


Väntar på bussen på väg till hotellet för att lämpa av alla kassar. (får ju ändå poängtera att Martin har resten av shoppingen vid sig)

På kvällen gick vi mest omkring och njöt. Satte oss och tog rosé vin/drink och bara satt och pratade. Gick och åt på fridays som låg i närheten då det hade börjat regna.

 
 

Dag 5 (sista dagen innan hemgång)

Nu ordnade vi med allt från att packa ner allting, lämna väskorna i deras bagageutrymme för att sedan kunna göra det sista vi ville utan att behöva tänka på att vi skulle tillbaka redan vid 1200 för att checka ut.
Gick runt ett bra tag för att finna ett bra brunchställe, rätt så mycket ställen som har stängt där på söndagar, så det var inte det enklaste. Men tilslut hittade vi ett perfekt med både bacon, pannkakor och ägg. Apple bees, kända för sin äppelpaj, som vi dock inte provade.

Vi avslutade med ett besök på museet. Ingenting speciellt, då man nog fått upp en helt annan bild att det skulle vara gigantiskt och att dinosauriena skulle varit fler och en aning häftigare. Men, nu har vi iallafall varit där och det känns bra.



 


Resan avslutas med ett besök på nationalmuseet.






Denna resa kan man leva länge på, och när man blickar tillbaka till det så minns man allt. Att få åka med min man, att få denna resa bara han och jag efter allt skit som har hänt kändes så välbehövligt. Nu kunde man ta nya tag och vi ser framåt med nya ögon.

Så tack älskling för denna sjukt underbara resa. Haft så jäkla roligt med dig, som jag alltid gör, och vår sjuka humor kan få varenda jobbig liten grej att bli Rolig. Hur som helst, älskling, vi gör detta tillsammans som allt annat. Jag älskar dig.

Ella hade det så bra här hemma med både faster och farmor, och det gått jätte bra. Men det hade vi inte alls några tankar på att det inte skulle. Bra träning för både dem, Ella och för oss. Behövs ibland, och saknaden blev Ännu större. När vi sedan kom och hämtade henne fick vi världens kram.

Utan dem hade vi aldrig kunna göra denna resa och vi är så glada att vi fick denna chans. ♥

NY, ses snart igen, för det är deffinitivt en stad som vi kommer att åka tillbaka till en vacker dag. Tänk, när Ella är större kan vi springa i butiker tillsammans.