Sitt mammahjärta.
Publicerat den

Det värsta jag vet är att stressa, jag klarar inte av det men ändå så blir det stressigt. Detta är en sådan morgon. Jag var uppe vid 06:00 i morse, ojoj, inte igår, men så har man sin goa lilla unge också som ska upp och iväg till dagis och mamma som sedan skall åka vidare till jobbet.

Tycker sig alltid att man går upp en bra tid men sedan vill jag att hon ska få sova så länge det bara skulle gå då det nästan är en timma tidigare än vanligt. Tillslut var jag tvungen att väcka henne, sätta på henne kläderna, I med välling, borsta tänderna, på med kläderna (kan själv) ut och halka och sedan skrapa rutorna.

Man tänker inte så långt, utan man tror alltid att man har gott om tid. Kör iväg till dagis för att lämna Ella, såklart är där fröknar som man aldrig sett förut och vet hur hon blir då. Hon stannar upp och vill absolut inte gå in, så detta tar flera minuter, och man vill verkligen inte stressa iväg och säga dem orden "mamma måste Verkligen åka nu" men det blir så ändå, och tillslut kunde hon gå in för att "vinka" till sin mamma, som hon brukar göra. Ena skillnaden nu var att hon inte alls ville vinka och tittade åt ett annat håll när jag kom utanför fönstret, och då kände jag mig så jäkla dum.

När jag sedan kom fram till jobbet, precis i tid också, så kunde jag inte hålla mig från telefonen och ringa dagis för att se hur det hade gått. INGA PROBLEM, satt och lekte som alltid och allt var frid och fröjd. Aja, nu fick man lugna sitt lilla mammahjärta och kunde gå in i lugn och ro och jobba.







NAMN
 

MAIL


URL





Spara?