Grattis på morsdag min älskade och finaste mamma. Känns underbart att få ha firat denna dag med dig då det annars är svårt att få till dagarna (som vi måste bli bättre på). 

Det är såklart att alla är stolta och glada över att sin mamma just är den hon är, men jag är så himla mycket mer än det. Det går verkligen inte att beskriva i ord hur mycket jag älskar och beundrar denna människa. En otroligt stark, oerhört omtänksam och bryr sig om varenda liten människa och tyvärr blir det att hon tar sig själv sist.

En mamma som har fått tagit på sig väldigt mycket själv, tagit hand om två barn och som Alltid har kämpat för det.

Trots jobbiga år, Ledsna händelser och jobbiga situationer har hon stått med båda fötterna på jorden, kämpat och gjort allt i sin makt för att alla skall ha det bra. Det är hon som har funnits där när det har varit jobbigt och ibland kan jag säga att hon är För snäll. Att folk tar henne för givet och inte tänker på hur Hon egentligen mår. Men jag är glad att hon, när det verkligen har runnit över, kan ryta till och säga ifrån.

Min starka och rent ut sagt Jävligt underbara mamma, jag älskar dig och jag hoppas för guds skull att vi kommer att få se ditt fina ansikte och underbara personlighet här nere i Skåne land, att du tar ditt pick och pack och flyttar ner, inom en snar framtid. Du efterlängtas.


        
       
       

Tack för en helt fantastisk helg med dig mamma. Hann med både stranden i Lomma, Vikhög, Bjärred och långa bryggan och med avslutning på det super mysiga "morsdag" cafeét.
Ella och jag saknar dig redan

Hoppas ni har en underbar helg, för här njuts det till fullo med mamma/mormor.

Man märker på statistiken direkt när man inte skrivit på en dag, och det gillar vi inte. Inte min mening att slarva såhär, för jag älskar ju verkligen att få dela med mig att våra dagar, bra som dåliga, men dagen har gått som på räls. Som jag skrev i förra inlägget så var vi iväg, på en lång skånetripp och detta tog nästan en hel dag. 

När vi sedan kom hem igen, och gick ur bilen var det som att man gick in i ett solarium, som precis används av en annan. Ni vet den känslan (ni som brukar sola) att det är kvavt och klibbigt. Så kändes det när vi kom ut, och det kändes nästan skönare att sitta i bilen och ha på air condition. Vilken värmebölja. Från att ha varit nere i skånes sydligaste pungt med 15.0 grader kom vi till en bölja med hela 27 grader.

Man ska inte klaga, jag vet, men det hör liksom till på något sätt (konstigt nog). Men är man någonsin Riktigt nöjd med vädret?

Dock vet jag att jag absolut inte skall klaga nu när sommaren är här. Ibland har jag den tendensen att börja klaga på att jag är trött på sommaren i slutet, och att det gärna får bli höst och vinter. Att man kan få användning av sin halsduk och att få tända ljus på kvällen. Längtan till det där mörkret på kvällen, det där mysiga. Men Nej, inte denna gång.. jag tillåter inte mig själv att ens prata om höst och vinter denna sommar. Så, lets have a deal.

  
  
Sommar, sommar, soooommar.. Behöver nog inte säga så mycket mer att jag älskar värmen.. oavsett om det är för varmt eller kallt (nu säger jag det, så inget klagande Martina)

Som ni säkert vet så jobbar jag som konsult på Manpower och som min roll ser ut nu (tills jag börjar på mitt nya i nästa vecka) så blir jag inringd om det behövs resurser någonstans ute på jobbmarknaden.

Ja, det är precis som det låter väldigt jobbigt. Man sitter och väntar på det där samtalet hela dagen, och kommer det så skall du vara redo för att åka ut till kunde och göra ditt bästa. Knappt någon upplärning (i och med sjukdom) och ett helt nytt ställe.

Man kommer in i det rätt så fort, och man anpassar sig rätt så skapligt, men när det gäller just en till två dagar känns det väldigt svårt. Men det är detta som jag kommer att komma ifrån med start nu på måndag, iallafall deltid.

Men det jag skulle komma till var att idag var en sådan dag som jag inte blev inringd så jag åkte med Martin på jobb, så i och med kundbesök på vägen körde vi hela kuststräckan och hamnade tillslut i Skillinge. Ligger en fantastisk hamn där nere, Skillinge hamnkrog, som serverar den mest underbara rödspättan jag någonsin ätit. Detta var tredje gången jag besökte den och lika god varenda gång.

  

 Det blir ju inte bättre än såhär när solen är framme. Man mår så betydligt bättre och man orkar göra saker när solen visar sig och det faktiskt är hela 26 grader varmt ute.

Åkte in på ica maxi för att handla på oss lite sallad, perfekt att ha egenplock, och där finns allt från räkor, ost, till skinka och advokado, pastasallad, tonfisk och kräftstjärtar. Hade tagit med oss vår kylväska, så packade ner dem där med vatten och lite annat gott.

Sedan begav vi oss på Kämpinge Strand, ligger nere vid Höllviken. Den stranden kan vi verkligen prata om fin strand, en utomlandskänsla om inte annat. Tyvärr var det inte så varmt och det fanns inga platser kvar där det var lite mer i lä, så det blev en kort visit. Man vill ju ändå kunna sitta i sanden med Ella, äta och kanske läsa utan att ligga och frysa.

Det blev Lomma beach tillslut (lite Väl mycket tång dock), ligger nära och bra, och blåsten var som "bortblåst". Folk hade såklart hittat dit, men annat det fanns faktiskt plats ändå.  Ella var så himla glad, och man såg hur lycklig hon blev när hon äntligen fick sitta i sanden och gräva. Var i vattnet också och om något så Älskar hon vatten och blir som en ko på grönbetet även där.. :) Skönt att ha en unge som älskar att vara ute och älskar attt bada, för då är vi tre.

   





Verkligen världens finaste tjej.. stolt är bara förnamnet älskade tjej. 
  
   

  

  

 


 
Haha, någon har varit och nallat kakor.. och jag trooor att vi vet vem :)

Haft en riktigt effektiv dag idag. Tvättstuga på morgonen och detta byttes av med träning i omgångar för mig och Martin. Jag åkte till gymmet först för att sedan åka hem och byta av så Martin kunde springa milen.

Tvättstugan klar, Ella vilar och vi får en liten lugn stund i soffan varpå vi somnar en stund vi med. Kände sedan för att hälsa på djuren lite så vi åkte iväg till Skånes Djurpark. Får verkligen tipsa om att åka dit vid den tiden, vid fyra, för det var knappt något folk och inte allt för varmt heller. Där kunde vi gå i lugn och ro, hälsa på grisarna, urgulliga sälar och björnarna.

Men hiten för Ella var gungan. Ja, det var det första hon såg när vi kom in i parken och det tjatade hon om hela vägen runt, så djuren var väl lite sisådär.

Lagom till att vi skulle bege oss hem började det regna. På vägen hem fick vi göra allt i vår makt för att Ella inte skulle somna, ja, det blir ju faktiskt lite extra svårt att få henne i säng annars. Så iphonen gör verkligen ett bra jobb i sådana lägen.

En annan sak. Måste ju bara få skryta om att Ella varit utan blöja hela dagen idag och kunnat kissa på den stora toan två gånger när vi var iväg, så där är absolut inga problem längre. Nu kör vi på detta ett tag och sedan är nästa steg att skippa nattblöjan också, men det väntar vi lite med. ååh, duktiga unge, så sjukt stolt.


  
 En alldeles utmärkt dag med mina fina.


Grisen möter skatan?

  
 
  
Här hälsar vi på sälarna. Man blev helt till sig att man faktiskt fick se djur.

 


Sån himla fin räd, satt och tittade. Men såg så olycklig ut? Hade knappt plats att röra sig på. :/

  
Wraaaaao, två björnar närmar sig sitt byte..



  

Älskade, fina unge.



Äntligen kom vi till den efterlängtade gungan.. gnissla gjorde den också.


Mamman i sitt vanliga jag.

En riktigt begåvad tjej att äta kinamat med pinnar. Hon kan, men inte hennes mamma och pappa som bara satt som förstelnade och tittade på. Äsch, vadå, piece of cake säger hon.

Detta är ett break för själen.

Vi hann inte med att ens komma till parkeringen på Jögersoro (Gentlemannadagen) förrens vi vände igen. Vi sa att det bara var att sätta på sig regnkläderna och åka ut, men när det både regnar, haglar och blåser stormvindar känns inte det speciellt lockande att ens gå ur bilen. Jag sträckte mig till att ta ut pengar.

Ella fick iallafall sin vila i bilen, och vi fick en liten biltur, alltid något.

Väl hemma körde vi en liten snabb städning då våra fina vänner skulle komma på besök. Ella hjälpte (?) också till att städa i hennes rum.. tills hon hittade ett par skor och skulle sätta på sig dem och detta var När vi skulle börja städa, så ni hör ju själva hur mycket hon hjälpte till.

Dagens lunch/middag blev bacongryta alá Martina.
Bacon, purjolök, krossade tomater och creme fraiche. Bacon och purjolök steks ihop sedan i med tomaterna och creme fraichen och rör runt. Krydda med vitlökspulver, eller vitlöksklyfta och salt, serveras med bandpasta. Lätt som en plätt.

Var ute en sväng efter det för att kolla på våra framtida hus, förhoppningsvis. Ett par grannar håller på att bygga ett en liten bit härifrån så vi var och tittade på deras hus. Så vi blir kanske ett par hus ägare allihopa inom en snar framtid. Kul!

Tjejerna fick sig lite leka också på dagiset, men när det var dags att bege sig (även då börjar det hagla) så bilade dem en otroligt fin (?) kör!. Strejkar och börjar skrika högljutt.. Ja, dem skulle väl kunna vara ute hur länge som helst och i vilket väder som helst.

Nu är gumman badad och nattad och jag och älskling skall sätta oss på balkongen och avnjuta lite räkor. Imorgon är det jobb igen..! Suck, men som tur är det fredag.

Ha en underbar torsdagskväll.

  

  
 


Papporna kör sitt race.


"Så här sitter vi alltid.. inga konstigheter"

 
  
Är inte den ena i bild, så är den andra och så tvärtom.


Tack för en bra dag, som alltid!

Det fortsätter i samma veva, när man är ledig öser regnet ner och när man sedan ska jobba, som imorgon, visar vädret en Stor sol. Planerna för idag var att grilla korv, spela lite fotboll och bara ha en trevlig dag med Ellas kompis Nikki med familj, men det gick ju i stöpet.

Kan ju dock ändras till två tiden, så vi stänger inte igen planerna helt.

Gentlemannandagen är idag på jägers, både trav, tivoli, ponnyridning och en massa uppträdan av diverse artister (Sven och Lotta?). Dessa dagar är alltid lite extra roliga om solen hade visat sig, men när så inte är fallet får man väl åka dit ändå, vill inte sitta här och uggla. På med gummistövlar (Vare sig Ella, jag eller Martin har det) och på med regnkläder (Bara Ella som har det dock..?) men med andra ord, nu kör vi.

 
Inga problem att plaska i regn.

Vad roligt att se att det har ramlat in lite fler/nya besökare till vår lilla blogg och underbart att få lite respons på inläggen, tips eller bara ett hej. Det gör så himla mycket, och det motiverar en till att skriva ännu mer. Vilka är ni?

Ja, vi har försökt att göra vår lilla "hörna", där vår fåtölj stod, lite hemtrevlig. Har kommit så långt till att ha gjort en liten fotovägg som vi pratat om länge och vilken skillnad det blev direkt. Dock har vi funderingar på att köpa någon slags skänk eller liknande att ha undertill, men nu har jag provat att ställa en vit byrå som Ella hade i sitt rum innan, men jag kände inte riktigt att det pricka in det som jag ville ha. Martin gillade det dock lite mer, så vi får se vad vi kan hitta. 

Känns lite tomt att kanske bara ha fotona, är ju ute efter lite mer värme i rummet.  Man har så mycket tankar i huvudet om hur det skulle kunna bli, men då får man blanda in färg och annat. Tänkte innan att vi skulle måla en fondvägg i en varm färg, funderade lite på lila eller mocca, men så lägger man det på hyllan och tillslut händer det ingenting alls.

Men ska vi verkligen göra det Nu när vi är beredda på att köpa hus om sisådär 1-2 år?

Har också gett mig in i "instagram världen". Hade ingen aning om vad det var förrän ca en vecka tillbaka. Men jag älskar't!

Ni som vill följa mig där också är Mer än välkomna.
Martinal86 heter jag där.

En härlig vårdag vaknade man upp till.

Familjen gick upp tidigare än mig, så jag kunde ligga kvar och mojsa mig lite. Underbart dock när man sedan vaknar och man hör dem där utanför. Både skratt, lek och såklart lite tillsägelser emellan, ligger och skrattar lite för sig själv.

Frukosten väntade på mig, och det serverades bullar, juice och nybryggt kaffe. En riktigt god helgfrukost.

Martin och Ella åkte sedan ut mot skogen så jag kunde få ta det lite lugnt och försöka vila lite till, man blir ju lätt trött efter ett par timmar igen (Ja, pga lite fest igår) Men efter att fått ligga i soffan en stund så var jag som vanligt igen.

Nu var det Ellas tur att få vila, och jag och älskling passade på att steka lite pannkakor och sitta på balkongen. Lite mer vila på det så var vi alla tre, samtidigt, redo för eftermiddagen.

Nu tog jag istället med mig Ella ut i det fina vädret och Ellas nya vagn fick följa med ut med dockan såklart (present från farmor. "Amor" som Ella säger). Var knappt som att man ville gå in igen, ljuvligt vårväder. Blev lite lekplatshäng, med allt vad det innebär.

 

 







Så här vill jag ju alltid ha det, varenda dag. Få njuta till fullo av våra fina familjedagar.

Jag älskar dig!

Det var mannen min som tipsade och bad mig att ladda ner instagram. Bästa appen som gör helt otroliga bilder.

Roligare att fota nu när man kan redigera på sitt sätt, allt blir mer levande.

Följ mig på Instagram:
Martinal86

Jag har skrivit innan om att Ella har haft sin filt (som hon verkligen inte kan leva utan) sedan hon var nyfödd. Denna följer med henne vart hon än ska, och det tycker jag absolut inte är något fel. Det är hennes trygghet och tycker inte att man skall ta den ifrån henne. Denna har varit hennes "napp" eller "gosedjur".

Det har bara varit det att man varit rädd att den skulle försvinna då vi bara har en. Och den far fram och tillbaka mellan dagis och hem.

Men för några månader sedan när vi var på Ullared hittade vi den. Vi köpte nämligen den första där och jag trodde absolut inte att den skulle vara kvar (och inte att den skulle bli så populär heller för den delen). Var inte så konstigt heller, jag kände verkligen inte igen den och sa till Martin flera gånger att det inte är den och första gången åkte vi hem någon alls. Men när vi sedan åkte tillbaka så såg vi faktiskt att det var den, så vi köpte på oss två utifall att.

Kruxet är ju bara det att det är ju inte "den", det är ju egentligen inte hennes filt, och trodde vi verkligen att det skulle vara så lätt att bara kunna byta ut den lite då och då? Njae, så lätt kom vi inte undan.

Vi har nu efter några försök faktiskt kunnat få henne till att ha den några gånger på dagis, till och med kunnat somna med den. Så nu har vi lämnat den där så får vi se hur det fungerar att ha den där och så kan hon i såfall ha den "vanliga" hemma.

Hur har ni det, med napp, filt etc.?

             

Man får nog kallas rätt orutinerad när man går till apoteket för att hämta ut på recept och inte inser att man faktiskt fått det på ett papper av tandläkaren en sisådär halvtimma innan.

Där går jag fram med mitt leg och såklart hittar dem ingenting liggandes på mig, och jag blir såklart lite irriterad och tyckte inte att min tandläkare gjort sitt jobb som hon skulle etc. 

Dem sa till mig att jag kunde ringa ner om en liten stund igen (eller gå en runda och sedan komma tillbaka) men inget hade ju inte kommit in.

Happ, får jag väl ringa imorgon bitti igen och be dem sköta det dem skulle ha gjort dagen innan. Handlar ju även om att jag har en himla tandvärk, och fick därför penicillin för att lindar detta tills jag sedan skall komma tillbaka för att ta bort denna visdomstand som aldrig kommer upp. Kommer nog inte komma att göra det heller pga för liten plats i munnen. Iallafall, hem kommer jag och står och pratar med mamma i telefon. Blicken går mot min plånbok som där sticker upp en gul lapp. Hm vad kan detta vara tänker jag? Om inte receptet!

Ja så kan det gå! Maaartina, det slår aldrig fel.


          

Det blev dagis för Ella idag. Hon hade ingen feber igår och ingenting idag, plus att hon verkade hur pigg som helst både igår och i morse. Så jag tyckte absolut att hon kunde åka till dagis idag.

Dock fick man den responsen som jag trodde på dagis. "Vi trodde inte att hon skulle komma idag", "och hon var ju så hängig igår?" "Vad konstigt" "Ja, vi får väl se hur det går under dagen?"

Ja, det var ungefär så jag trodde att dem skulle säga.

Dem har inte ringt ännu och jag tror absolut att det går hur bra som helst idag. Kan ha varit en liten trötthet och längtan hem som en skrev igår. Hur många gånger har man inte så själv?

 
Lite halvtaskig "Före" bild. Men ni får iallafall ett litet hum hur det såg ut innan.




Vad tycker ni?

Ella och jag cyklade till dagis idag och allt var precis som vanligt. En glad tjej sprang in och skulle vinka av mig för att sedan gå in och äta frukost i vanlig ordning.

Jag höll på att dona här hemma med Ellas rum och Martin ringer. Dagis hade ringt honom, och även mig men dem hade aldrig kommit fram konstigt nog. Tydligen hade Ella varit väldigt hängig när dem kommit ut på gården och hade bara gått runt och hållt fröken i handen (och det är inte likt Ella). Hon hade fått lite feber, ville absolut inte äta och skulel försöka vila istället. Resulterade bara i en ca 10 minuter kort vila. Hon var verkligen inte sig själv för fem öre så jag åkte dit direkt när jag fick höra att dem hade ringt. Fröknarna trodde att hon kanske hade ont i halsen, men det var ingenting Ella sa själv.

Väl där så verkar hon blivit piggare. När vi kom hem satte hon sig i soffan och vi tittade lite på barnprogram och hon kändes lite hängig igen. Dock efter att hon fått i sig lite välling var det full fart igen. Precis som vanligt. Vi läste böcker, lyssnade på musik, Ella sprang runt och hade sig med både det ena och det andra och den innan så hängiga Ella var fit for fight igen. Kan det ha varit?

Vi kunde tillochmed åka iväg och handla lite grann och då ville hon absolut inte åka hem. Nu på kvällen var det inga problem att lägga henne förutom att hon vaknade till för en liten stund sedan och förstod inte riktigt vad som var fel. La sig direkt på kudden igen och somnade sedan om. Så nu får vi väl se hur natten blir och hur morgondagen blir.

Visst är det väldigt konstigt det där. Från ena stunden till den andra. Inte tror man väl att hon skulle bli sjuk när hon var så pigg i morse. Men det är ju sånt som händer en själv också. Från att vara helt på topp till att ligga i feber i 3 dagar.

 

Pigg som en lärka igen. Ja, det kan gå från det ena till det andra.

I helgen fick Ella smaka sin allra första pizza. Hon tyckte väl att det var sådär, hon var mer för oliverna som vi hade i salladen bredvid. Hur gör ni, låter ni era barn äta på Mcdonald eller liknande?

Vi har varit rätt så bestämda med att hon inte skall äta vare sig godis eller egentligen någon annan skräpmat då hon ändå inte behöver sådant nu. Någon gång har det slinkit ner någon hamburgare då vi varit på rullande fot, enklast så. tagit en barnmeny, men pommes friten struntar hon helt i och tar hellre äpple eller morötter.

Godis har hon inte ätit någonting förutom när hon fick smaka lite. Kakor och någon bulle har hon ätit någar gånger. Men det är det där med att hon är allergisk mot ägg, och en del kanelbullar och annat brukar det för det mesta vara ägg i, så det har ju bara blivit att hon inte ätit det såklart. 
 
 

Jag gjorde bort mig igår inför min dotter. Dumma mig. Jag är inte alls förtjust i spindlar, men så skulle jag ändå försöka visa att det inte var någon fara, hämtade papper, tänkt att jag skulle ta upp den och kasta ut den från henne rum. Men när jag väl skulle ta upp den så blev den kvar och började istället röra sig. Jag börjar skrika, varpå Ella blir livrädd och börjar storböla och dören smälls igen av vinden från dörren som är öppen. Allt detta på en och samma gång. Martin kommer inspringandes och undrar vad fasiken vi håller på med och jag frklarar då att det är en spindel.

Detta fick vi höra hela kvällen och natten och även i morse. Ella kunde inte somna och var livrädd. Vägrade ligga i hennes säg och ens vara i hennes rum. Varpå både Martin och jag blev arga på varandra för att klockan var mycket och vi precis skulle sätta oss och titta på film. De var mitt fel, jag vet det, men jag kan verkligen inte rå för att jag är rädd för spindlar och alltid har varit. När man nu väl har barn vet jag att man inte skall visa rädla för då är det kört. Men man är ju bara människa.

Både Martin och jag förklarade för henne att spindeln är hemma hos sina föräldrar nu och att han hade gått fel. Han bad om ursäkt till dig att han kom in till ditt rum och att du skulle sova gott i natt. Spindeln var jätte rädd för dig föra tt du är mycket större och nu vågade han inte gå ut igen. Så tillslut så kunde hon slappna av.

Men på allt detta fick vi faktiskt en välförtjänst sovmorgon istället. Efter att vi sprungit in till henne ett antal gånger i natt, och tillslut tagit in henne till oss vid sex tiden. Phu! Förlåt Ella, mammas fel.

Nu har jag och Martin precis ätit en rejäl frukost ute på balkongen med både gott grekiskt lantbröd, kaffe, juice och till efterrät (jag vet, vi slog på stort) blev det wienerbröd. Ojoj, vad gott. Ella är nämligen och busar med farmor.

Jag sitter nu och skriver för fullt i solen och hade tänkt få lite färg.

Hoppas ni alla får en underbar (solig) dag.

Lite tankar om bloggar i allmänhet. Det här med mammabloggar, det finns verkligen hur mycket som helst och ju mer man sitter och tittar desto mer kommer det upp. Jag kan förstå att det finns så många för jag vet själv hur mycket jag älskar att skriva om mina dagar, min älskade familj och mina tankar och funderingar. Älskar att få era tips och era historier runt sådant som jag inte alls kanske hade någon aning om innan. Att få respons på saker man skriver om, bilder man lägger in eller andra frågor man går och funderar på. Med att ha en blogg kan man verkligen skriva om vad som helst, om man nu vill vara så öppen med saker och ting. Vissa väljer att skriva öppet om sitt liv och andra visar kanske endast en fasad utåt, att allt är frid och fröjd och lägger det andra vid sidan om och låtsas om som ingenting.

Jag är nog den som lägger en del åt sidan, som jag själv inte vill att andra skall läsa i min blogg om, men ändå har jag valt att skriva rätt så öppet om det är någonting jag undrar över, om det är någonting som är svårt och behöver få prata med andra som kanske har eller har varit med om liknande händelser.

Det kan vara väldigt skönt att få skriva av sig ibland, och med vår svåra tid när vi var tvungna att göra abort, tyckte jag att det var skönt att få skriva ut hela berättelsen för att lättare kunna gå vidare. Även förstå lite mer om vad som egentligen hände (för ibland kändes verkligen allting som en stor jäkla mardröm). Kanske fanns det någon där ute som också varit med om samma historia, och att man fick bekräftelsen om att man inte var ensam.

Jag var nära på att stänga igen hela bloggen och ta bort den helt ett tag då jag kände att jag startade denna för att ni skulle kunna få chansen att följa med på vår nästa resa. Men när så inte blev fallet, kändes detta helt meningslöst. Efter många funderingar kring det hela bestämde jag mig för att ha den kvar och fortsätta på samma bana som innan. Att få visa upp mina fina, som Jag är så stolt över, och som gör mig till denna lyckliga tjej jag är idag.

Jag älskar att få fota, och jag älskar att fota ännu mer nu när jag vet att jag får visa upp dem för er, så ni får följa med på våra upptäcktsfärder. Jag älskar även att veta att mina nära och kära uppe i Stockholm får följa med oss fast att vi inte bor i samma stad. Det blir liksom lite enklare. Enklare att veta att Ellas mormor ändå kan få se henne växa och bli den underbara och fina tjej hon verkligen är, Tiden känns inte lika lång mellan gångerna vi ses då kanske. Dock är det väldigt tråkigt då Ella inte kan känna samma sak.


Men vad är egentligen En Bra Mammablogg? Hur kan vissa bloggar ha mycket fler läsare än många andra och vad är det som gör att just du fastnar för en blogg? 

         

Kunde sitta ute i bara linne och äta en god sallad. Jag är lycklig, det nalkas vår.

Fåtöljen är borta. Vi har nu äntligen tagit beslutet att sälja den, tyckte bara att den tog onödig plats och vi satt aldrig i den. La in den på blocket och ett par timmar senare var den såld.




Men ojoj vad tråkigt det kändes nu då. Tanken är att vi skall köpa en vit, lite längre byrå av något slag och sedan ordna vår fotovägg som vi pratat om ett tag nu. Blir väl en sväng till Ikea i helgen, för såhär kan vi ju inte ha det.

Kände mig dock lite dum såhär i efterhand. Visst, vi sitter aldrig i den och den har bara tagit tråkig och onödig plats, men Ella har verkligen älskat den. Åkt rutschkana och nu den sista veckan har hon även haft en liten koja mellan väggen och fåtöljen med en filt över. Men, när dem väl kom och hämtade den sa hon ingenting.

Valborgskvällen blev precis som vi tänkt oss, om inte bättre. Cykeln blev super bra och Ella ville hoppa upp direkt. Provade ut en hjälm också med fjärilar som vi tyckte blev super bra. Så all packning med och så bar det iväg.

Älskar verkligen att bo i Löddeköpinge, nära till allt och bara fem minuter bort kommer du ut på landet och till havet. Såg hela öresundsbron framför oss och traktorer som plöjde på åkern. Det är avslappning deluxe.

Väl framme korkade vi upp champagnen, tog fram musiken och myste på filten i solskenet.

När det sedan började bli lite kyligt och klockan tickade på åkte vi hem igen. Väl hemma hade vi en väldigt trött tjej som hållit igång hela dagen och två föräldrar som inte var sena med att krypa under täcket heller.

Mer kvalitetstid åt folket. Igår var verkligen en sådan dag. Lugnet framför storstan!




Framme på vårt lilla smultronställe.

Jäklar vad du gör vårt liv underbart! Du Är glädje! Älskar dig!