Tankar kring bloggandet.
Publicerat den 30/04 2013, kl. 21.04

 

Dessa tankar kom över både mig och min man igår om att ha blogg, hur mycket man egentligen lämnar ut sig och sin familj till världen, öppnar upp sig mot folk som man aldrig ens har träffat, som man inte ens känner. Det kan vara vem som helst bakom dessa datorskärmar som vet allt om vårt liv. Om Ella som inte vet att jag sitter här och blottar hela vårt liv, med rader som jag skriver. En väninna till mig skickade för ett par veckor sedan om att hon hade suttit och sökt lite på internet, och helt plötsligt kom inlägg upp från några år sedan där vi sitter på vårt vardagsrumsgolv med våra barn. Det kändes faktiskt lite olustigt, att det faktiskt ligger där ute i cyberspace och cirkulerar för all framtid.

 

Detta har jag funderat på ett tag, men inte riktigt tänkt något längre på det faktiska, förrän min man tog upp det igår.

 

Jag öppnade upp en blogg, min första, för min släkt och vänner uppe i Stockholm, som jag flyttade ifrån. Då jag ville att dem skulle få ta del av vårt liv, graviditeten och bröllopsplanerna här nere. Detta övergick såklart till att andra kom in på min sida från någon söksida, som jag inte alls visste fanns, och på den vägen är det. Visste inte att den ändå kunde bli relativt populär och att jag fick mer och mer besök fast att det egentligen inte var tanken.

 

Jag älskar att få skriva, och bloggen är det bästa sättet för mig att få dela med mig, att få lätta mina tankar och att ge lite tips och även Få tips om saker och ting man funderar över som förälder (för det mesta i alla fall).

Jag har till en början känt att det har varit väldigt kul, att jag har kunnat få fler och fler besökare, som för det mesta har bestämt sig för att stanna kvar, och har därför gett mig självförtroendet att öppna upp mig mer, att veta att det jag skriver faktiskt gillas på ett eller anat sätt, och att våra foton, som vi älskar att ta, faktiskt har uppskattats det med. Jag älskar att fånga tillfällen, att få med dem på bild, att få visa vad vi har gjort på våra utflykter, vart vi har flängt och farit och framförallt att släkten och familjen också får vara med på ett hörn, att få känna sig delaktiga. Då dem är utspridda i både Stockholm och Göteborg.

 

Nu har känslan försvunnit lite, och jag känner mig lite fundersam på om detta verkligen är värt det. Att blotta våra liv på detta sätt, att folk är inne och "snokar" och vet sedan exakt vad vi har gjort om dagarna och därför inte tar upp telefonen och ringer istället, som man gjorde förr. Nu är det mer svaret "Ja, jag vet, jag läste det på bloggen" och det är inte okej känner jag. Undantag för vissa såklart.

 

Det som har peppat mig ett tag, att fortfarande ha haft den kvar för allmänheten, är att jag tidigare fått lite tips om saker och ting, lite pep och annat som jag velat ha hjälp med, det har varit väldigt mycket kring barn. Tips och råd då man var förstagångsförälder och tyckte därför att detta var ett perfekt ställe att få lite hjälp. Även att jag har hittat andra mammabloggar (som detta faktiskt har blivit mer och mer) och kunna läsa sig till vissa saker som man kanske haft problem med innan eller haft frågor kring.

Att kunna ge er detsamma, och förhoppningsvis ha hjälpt till på ett hörn, har också känts väldigt givande. Nu har allting ändrats, radikalt, och istället för att faktiskt ha fått respons, kommentarer och komplimanger så är där inte ett liv och det känns ännu mer som att folk bara är inne för en sak. Det uppskattas inte alls från min sida och jag tycker inte att det är roligt längre, och det har gjort att jag har tappat känslan för det ännu mer också, att någonting som jag älskat att göra har försvunnit lite grann. Jag ska inte ha den känslan egentligen, tror jag, men då jag ser att besöken blir allt mer och mer, och responsen allt mindre och mindre så känns det som ett ännu mer obehag, och undran över vilka ni egentligen är..

 

Så detta har gjort att jag har haft min blogg avstängd idag för att tänka igenom hur jag verkligen vill göra, eller rättare sagt, hur Vi vill göra. Kommer tankarna kring detta fortsätta och känslan av obehag kvarstå så förblir bloggen skyddad, för allmänheten.

 

Tack för att ni tog er tid till att faktiskt läsa dessa tankar som dalar upp och ned.. och förhoppningsvis, tacka för er förståelse.

Känningar
Publicerat den 30/04 2013, kl. 11.56

Gravid med Ella i v.36.                                               Gravid med lillebror i v.35.

 

Idag har jag verkligen börjat få känningar både framtill av magen, längst ned på höger sidan, känningar som gör att jag inte kan röra mig. Det tar helt enkelt stopp och det gör så himla ont. Är det ligamenten då tro?

Strålningar nedåt, lite molande värk, likt mensvärk och ryggen har gjort sig påmind. Det betyder väl kanske att kroppen börjar förbereda sig, och när jag väl stannar upp och tänker en extra gång på vad som komma skall blir jag helt ställd. Det är nu det handlar om veckor, veckor kvar tills vår son kommer att se ljuset för första gången och vi kommer att få se vår fina solstråle.

 

Jag var hos min barnmorska igår och han ligger fortfarande med huvudet nedåt, ruckbart, men inte fixerat.

 

Om jag jämför tiden med Ella och nu så är det på fredag, alltså i v. 36 som jag blev sjukskriven, då livmodern var förkortad och jag var öppen en cm. Jag är inne och läser på min första blogg, där allting står om tiden då jag var gravid med Ella och efteråt. Här hittade jag ett inlägg om just det här med olika känningar, jag hade då, och som en viss del är lite som jag känner och i samma vecka som nu.

http://frumammapappabarn.blogg.se/2009/november/lakaren-igar-pa-modravardscentralen.html

 

Det är så guld värt att ha allting nedskrivet och kunna gå tillbaka på detta sätt, att jämföra, olika känslor och hur allting började. Att läsa från vecka till vecka, och om det är några skillnader. Här hittade jag även en bild (den till vänster) där jag är gravid med Ella i v.36, och bilden till höger är tagen för ett par dagar sedan i v.35. Det är som att det skulle kunna vara samma mage nu som då.

 

 

Ella Tindra Lönneström
Publicerat den 29/04 2013, kl. 21.30

 Ella Tindra Lönneström. 3 år och snart 5 månader.

 

Världens mest älskade tjej. Jag ville bara skriva ned några stolta ord från en stolt mamma.

Jag är så glad att just Du är vår dotter, och att du är den du är. En tjej som är så stor, men ändå så liten, i våra ögon. Hon växer för snabbt, och ibland vill jag bara stoppa tiden och låta den vara här och nu.

 

Hon är grym och så duktig på allt hon tar till sig. En glad och pigg tjej som älskar att busa hela dagarna, och hennes skratt smittar verkligen av sig. Hon verkar så glad för livet, och hon är egentligen en väldigt lätt människa att vara runt. En tjej som lyssnar och tar till sig, men självklart är där "prova på för att se vad mamma och pappa säger"-bus och trots, det hör ju liksom bara till, och det är det som är själva charmen med att vara förälder också, fast att man många gånger får spel.

Hon gör ingen illa, utan vill alla väl. En lugn och sansad tjej som vet vad hon vill (redan nu).

 

Hon kan räkna och hon kan dem flesta bokstäverna i alfabetet. Hon kan skriva E, M, H, F, J och L helt själv. E för Ella, M för mamma Martina, Martin (pappa) och mormor, H bara för att hon kan, F för Farmor och Faster, J för Jeanette, och slutligen L för både Lelle och Lennart.

Hon sover utan blöja, kissar och bajsar på pottan eller toaletten, så dem enda blöjorna som skall finnas här hemma sedan är till lillebror.

Hon kan cykla, göra kullerbytta, stå på huvudet/händerna i sängen och hon kan trolla.

 

Hon är grym när det gäller nattningen. Hon somnar av sig själv i sin säng, utan någonting annat än hennes speldosa som vi drar i en gång och hennes filt. Sover för det mesta hela nätterna och om hon skulle vakna, så kommer hon in till oss, lägger sig emellan och somnar. Detta händer ett fåtal gånger, och när det väl händer är det extra mysigt för mig och Martin att ha vår tjej, trygg mellan oss.

Listan kan egentligen göras ännu längre..

 

 Behöver jag säga mer att vi är två stola föräldrar till vår underbara Ella. Och såklart hennes fina släkt och familj runt omkring som jag vet alltid finns där, i vått och torrt.

Vi älskar dig.

Bad Hairday.
Publicerat den 29/04 2013, kl. 20.08

 

Just nu hatar jag mitt hår. Det är bara som att det hänger med och ingenting annat. Det har ingen lyster kvar, märklig färg (vet inte riktigt hur den har kunnat ändra sig från att ha haft mörkt för några månader sedan, till detta?) och slitet, ja det ser ni mer än väl på dessa bilder.

 

Jag har nu i alla fall bestämt mig att jag skall boka in en tid hos frisören nu innan den lille bestämmer sig för att komma och även få vara lite sommarfin när det kommer till det. Frågan är egentligen bara Hur jag skall göra, men jag tror att jag kommer att vilja lägga i slingor i en ljusare ton och såklart klippa bort det värsta av slitningarna.

 

När jag fick Ella så tappade jag oerhört mycket hår att jag nästan blev rädd vissa gånger, men tydligen så var det normalt efter att ha fått barn, men jag var tvungen att klippa av en hel de just för att det hade blivit så slitet. Hoppas dock inte att det blir likadant denna gång, för jag är nöjd med att ändå ha fått relativt långt hår, och nu trivs jag i det.

 

Det är väl perioder man har, ibland trivs man en längre stund, och ibland kortare.

 

Lite instagramfoton från helgen.
Publicerat den 28/04 2013, kl. 20.28

Instagram: @Martinal86

Sängmobil.
Publicerat den 28/04 2013, kl. 13.50

 

Nu är det ju så att vi har egentligen inte ett rum just nu till lillebror som är riktigt färdigt. I och med att vi har vår dator, och även Martins jobbhörna, i det extra rummet vi har, så är det lite svårt att inreda det just nu.

Man gillar att kunna boa lite ändå, så sängen sattes upp direkt när vi köpte den, och sedan har det andra bara kompletteras efter sig. Allt annat får vi ta sedan när vi kunnat hitta en annan lösning, och för nu fungerar detta då den lille ändå kommer att sova och ha sin säng inne hos oss den första tiden.

 

Vi köpte både spjälskydd, bädd set, filt (likadan som Ellas fast i blå), en speldosa och en nalle. Vi hittade även en sängmobil som jag själv tycker har varit så svårt att finna. När vi sedan monterade upp den och skulle sätta på musiken för att se vilken melodi det var på den, så var den verkligen i högsta laget för högt. Gick inte att sänka heller, utan det var antingen eller, och det blev ett Big no no, och denna får tyvärr lämnas tillbaka.

 

Därför behöver jag tips på bra och fina sängmobiler. Någon som har melodier i olika lägen, eller i alla fall i normal volym, en som avspeglar en pojke, och då tänker jag på färg och form.

Ni ser även att jag var tvungen att sätta själva armen på långsidan av spjälsängen i stället för på kortsidan, där jag helst av allt vill ha den (vet inte om det finns någon som går att sätta på den "rätta" sidan då det är ett plank där). Så har ni några bra tips på fina sängmobilen, och såklart inte Allt för dyrt, så hojta gärna till.

 

 

Lördag.
Publicerat den 27/04 2013, kl. 20.24

Vi startade dagen med ett badhusbesök. Himla bra idé med att faktiskt vänta ut solen, för den gömde sig där bakom molnen någonstans.

 

Körde en liten vila på det, mannen åkte sedan på massage (som han fått i present av mig) så jag och Ella bestämde oss för att åka till Vikhög och chansa att vinden inte skulle vara allt för häftig där. Ett ställe som ligger ett stenkast härifrån, och ligger precis intill vattnet. Ett guldställe att bo på med andra ord. Såg till förtjusning ett hus, vad vi trodde, var till salu, men det var rättare sagt en tomt och priset låg på tre miljoner, så det var tyvärr bara att drömma sig vidare för.

 

Vi bredde ut oss på vår filt, intog den underbara värmen och atmosfären. Gick ned till vattnet och kände med handen, och där just intill stegen var det ljummet.

 

Tog en liten fika paus och efter ett tag kom Martin och gjorde oss sällskap.

 

Nu har vi precis nattat den lilla efter en god middag bestående av sushi, och godis på det.

 

Hoppas ni alla har haft en fin lördag och ha en toppen kväll med nära och kära. ♥

 

Inköp till lillebror
Publicerat den 26/04 2013, kl. 20.46

 

Två klädesplagg till att lägga i högen till lillebror. Ena är en kofta från märket Baby Gap och den andra är en body från Gant.

Hanna som sålde dessa på sin blogg, bor nämligen i närheten, så jag och Ella bestämde oss för att köra dit för att hämta hem dem istället för att dem skulle skickas hit. Så himla kul att få träffa dem då dem jag har läst hennes blogg ett par år nu. Super goa, precis som jag trodde, och tjejerna var inte sena med att börja leka direkt. Ella tyckte verkligen att det var kul med lille Hugo, och ville bära och mysa med honom direkt. Så skall bli så kul och se hur hon kommer att reagera när hon kommer att ha en liten här hemma, som hon kan få mysa och krama med i soffan.

 

Är verkligen super nöjd med kläderna och längtar tills lillebror är ute och kan få ha dessa på sig, plus allt annat fint han har väntandes på honom.

Kan inte förstå att han kommer att vara så liten so kläderna faktiskt är. Åh, låt det gå fort nu. ♥

 

Mamma och magen i v. 35 (34+0)
Publicerat den 26/04 2013, kl. 14.07

Mamma och magen i v.35 (34+0)

 

Mamma: Broskbensfogarna i bäckenet mjukas upp p.g.a. östrogenet, det kan göra att får ont i ryggen eller bäckenet. Även barnets tyngd påverkar bäckenet att vidga sig inför förlossningen. Är du omföderska så börjar barnet nu lägga sig tillrätta med huvudet nedåt inför förlossningen. Prata genom din födelseplan med din barnmorska och lägg den i din journalmapp.

 

Barn: Ditt barn är omkring 45cm långt från topp till tå och väger ca 2,6kg. Det centrala nervsystemet mognar klart och matsmältningsapparaten är nästan färdigutvecklad. Barnet fortsätter att lägga på sig i vikt. Barnet fyller ut nästan hela livmodern och har inte mycket utrymme alls.

 

Pappa: Du och din partner kanske redan har börjat med nedräkningen för bebisens ankomst då det är hög tid att börja förbereda sig på förlossningen. Det är viktigt att ni som partners fungerar som ett team inför förlossningen. Även om man tycker sig vara överens kan det vara givande och betryggande för båda två att ni går igenom era önskemål. Är det första förlossningen du är med på kan det vara bra att prata med en närstående om dennes erfarenheter. Kanske kan du få en bredare bild och råd inför den stora dagen?

 

Mina egna tankar:Mina tankar nu går såklart väldigt mycket på vad som komma skall. Jag förstår egentligen inte, på riktigt, att det skall komma ut en liten underbar skapelse inom några veckor, som skall ligga i sängen bakom mig där jag sitter just nu, och som skall snosa i sina nytvättade lakan och gosa med sin nyinköpta filt.

 

Jag tränar två-tre gånger i veckan fortfarande, dock inte lika intensivt som innan. Idag ställde jag mig på crossen i tjugo minuter, tränade ryggslutet och sedan satte jag mig i bastun en kvart och verkligen slappnade av. Jag har fått väldigt ont i nacken och som gör att jag får såna spänningar i huvudet, ögonen och pannan, och detta gör att jag verkligen inte orkar med allt jag hade behövt egentligen. Det oroar mig lite grann att jag skall ha det såhär även när den lille kommer ut, men då vet jag att jag kan gå till min sjukgymnast, och att hon då kommer att kunna ta i mer på vissa punkter och köra på lite extra. Blir ju såklart alltid ett hinder när man är gravid, på både gott och ont (ont när det gäller krämpor man har) men annars så är det väl att försöka stå ut dessa veckor som det är kvar och hoppas på det bästa.

Martin och jag brukar ha lite massagetid en-två gånger i veckan, och det är verkligen guld värt, och det är himla mysigt också.

Halsbränna brukar jag få, men det är mest på kvällarna, och när den är som värst tar jag en Novalucol, tuggtabletter mot halsbränna och sura uppstötningar, och det hjälper faktiskt väldigt bra. Kissandet blir bara mer och mer intensivt, och ibland känns det snarare att man sitter på toaletten mer än gör någonting annat. På natten går jag även upp en sisådär 3-4 gånger. Det är liksom som att kroppen känner på sig att man snart skall vänja kroppen att behöva gå upp dessa tider för den lille.

 

Photoshop cs5
Publicerat den 26/04 2013, kl. 12.55

 

Jag sitter och försöker lära mig Photoshop lite bättre och det jag har riktat in mig på nu är att få själva produkten i bilden i färg, och som i denna bild är det nallen som jag vill ha i fokus. Som ni ser har jag försökt mig på det på den högra bilden, men blir inte riktigt som jag vill ha det. När jag väl skall "sudda ut" färgen i den svartvita bilden så hänger det även med färg på tex. magen som jag inte vill ha det. Så svårt när man måste vara så stabil på handen när man gör detta, och det är inte direkt min starka sida.

 

Tycker dock att det är väldigt kul att sitta och pilla lite, och se hur resultatet blir, för det måste ju sitta där tillslut. Bara man har tålamodet. Har försökt att följa med i samtliga videos på youtube,com, men där hänger jag knappt med då det känns som att vi pratar två helt olika språk.

 

Så, vi får väl se, förhoppningsvis så blir det bättre för varje gång.

 

Instagramfoton från veckan.
Publicerat den 25/04 2013, kl. 11.17

 

Lite utdrag med foton från veckan som gått. Vardagen blir lite mer "verklig" genom Instagram. Så om ni även vill följa oss där så heter jag @Martinal86

 

Ha en underbar dag fina ni. ♥

 

Längtar efter dig.
Publicerat den 24/04 2013, kl. 20.55

 

Vi längtar efter dig.

 

Fina människor.
Publicerat den 23/04 2013, kl. 20.42

Fina människor på lek date idag. Tjejerna (ja, och inte mammorna heller tyvärr) har setts på ett tag och äntligen fick vi till en träff, och som alltid är det full action. Känns inte som att det har gått en dag sedan dem sågs sist.  Mammor som kunde sitta i lugn och ro (ja, det kändes väl längre än vad det var vissa gånger) men vi kunde faktiskt sitta och ha konversationer medans tjejerna röjde i Ellas rum.

 

Efter lite spex framför kameran, tog vi cyklarna och begav oss ut i blåsten. För blåst, det var det. Lekstopp på lekplatsen, med spring mellan rutschkanan, gungan och klätterställningen. Vara på en plats ett längre tag, varför ska man vara det om man kan göra allt "typ" samtidigt?

 

Himmel vilket bra köp detta var. Inget tjat när vi skall gå hem, för när cyklarna är med så hoppar dem gärna upp på dem och trampar vidare.

 

Fina ungar! ♥

Glass går alltid ned, och att få äta det framför pippi blev nog snäppet bättre.

 

När det plötsligt blir tyst inne i vardagsrummet, ja, lite väl tyst, så känner man på sig att något är på gång. Precis. Hoppandes i soffan, och lite "bergsklättring" på bordet måste man väl också hinna med.

 

Tack våra fina vänner för en toppen dag. ♥

 

En trött mamma, som nästintill somnade i soffan, fick såklart inte vara trött för det skulle fortsätta i samma tempo som innan, enligt denna lilla dam. Leka doktor, kasta boll, klistra, rita... Dock hade jag turen att pappan kom hem efter ett tag och kunde ta över.

 

Efter middag, kurragömmalek och bollkastning var vi alla Helt slut och Ella kastade in handduken.

Imorgon skall hon nämligen iväg på sin första utflykt med att åka buss och se på teater med dagis och på torsdag skall dem ha med sig matsäck och åka ut till Järavallen, där vi brukar vara ibland.

Kan ju säga att jag faktiskt blev lite paff när jag fick höra det, även lite orolig att hon skall åka buss utan mig eller Martin. Det kommer väl gå bra eller hur?

Jag vill ju att hon skall vara vår Lilla flicka för alltid. Varför springer tiden iväg så fort som den gör? Man hinner ju verkligen inte med.

Älskade, älskade tjej.

♥

 

lekmer.se
Publicerat den 23/04 2013, kl. 19.27

 

Fick mail från lekmer att det var mycket rea och utförsäljningar på samtliga saker (förutom nappen), Allt är från märket Elodie Details. Fastnade direkt för dessa, men det där med nappar. Känns lite onödigt att inhandla det nu, då man inte riktigt vet om han kommer att behöva det.

Ella hade aldrig napp utan hon nöjde sig med sin filt som trygghet. Nappar går ju alltid att inhandla efterhand.

Jag menar, skulle det fungera med amningen, och att man märker att sugbehovet är väldigt stort, så är det kanske lämpligt med napp, men annars så skulle det vara skönt att hoppa det även denna gång.

Som sagt, sådant återstår att se och behöver såklart inte alls bli likadant med lillen.

 

 

Rutiner.
Publicerat den 22/04 2013, kl. 09.36

Vår fina flicka innan dagis, alltid så glad och lätt att ha att göra med ♥ (förutom dem dagarna, som jag tex. hade igår, då blir allt automatiskt värre).

 

Tänkte att jag skulle skriva ned lite med hur våra rutiner för vår tjej ser ut, både morgon och kväll, för det kan kanske vara intressant för er att läsa, få tips eller bara få ett hum.  

 

Om vi skall börja med kvällsrutinerna, ja, vi använder oss fortfarande av rutiner för vi anser att det är det absolut bästa för barnen. Det har hjälpt oss otroligt mycket och det är knappt några invändningar eller gnäll alls.

På helgerna har vi skjutit på det någon timma, då vi för det mesta brukar vila en timma på dagen. Det gör hon nämligen inte på dagis längre, utan det hoppar hon helt nu. Innan så märkte man en väldigt stor skillnad, och hon var så trött att hon nästinsill somnade i soffan om vi inte har suttit bredvid henne just då. Annars så känns det lite som att hon har börjat vänja sig och även kroppen och hon är betydligt piggare nu när hon kommer hem från dagis.

Nu när det har varit finare väder ute så har antingen jag eller Martin hämtat henne med vagn, eller hennes cykel. Det sistnämna är såklart snäppet bättre, och hon lyser upp som en sol när hon ser att den är med. Jag har även hämtat henne med vagn ett par gånger i förra veckan, haft med mig lite fika och stannat ute lite längre och lekt på närliggande lekplats. Väldigt populärt.

 

Väl hemma blir det lite bus och middag. Förra veckan satte vi inte på teven på hela kvällen som hon var uppe, så ingen Bolibompa och i stället har vi suttit på balkongen och myst (så skönt det är att inte ha den där förbaskade teven på ibland. 

Vid kvart i sju gör vi oss redo med tandborstning och pyjamas. Martin och jag har lagt upp det så att vi tar henne varannan kväll, förutom när han är borta för konferens eller fotboll. Annars har vi haft denna rutin i flera månader och det har fungerat jätte bra. Vi läser sedan en bok som hon själv får välja, dricker lite vatten, går in och kissar det sista innan natten. Säger god natt och sov så gott, tack för en mysig dag och jag älskar dig. Drar i hennes speldosa, den som hon har haft sedan hon var bebis, och går sedan ut. Efter en fem minuter så har hon somnat och sover för det mesta hela nätter.

 

På morgonen, beror lite på vilken tid hon vaknar, men är det så att hon vaknar lite tidigare så får hon välling i soffan efter att hon kissat (om hon har vaknat på natten och velat ha välling så brukar vi för det mesta säga att hon får det på morgonen istället, och det brukar fungera väldigt bra) och får titta på Bolibompa.

Tittar på klädracet och kör detsamma, om vi inte har hunnit klä på henne innan, sedan stänger hon själv av teven och går in i badrummet för att borsta tänderna. Vi har även inhandlat fluor till henne som hon "gurglar" efter tandborstningen, precis börjat med det faktiskt, då vi läste någonstans att det kan vara väldigt bra och börja med det redan nu.

På med ytterkläderna och sedan är det dags att göra dagis och få frukost.

Filten, som hon alltid sover med, har faktiskt fått mindre och mindre betydelse på dagen, och hon lämnar faktiskt den hemma då hon ändå inte vilar där. Ett stort steg tycker jag, fast att det egentligen inte spelar någon roll.

 

Så ser alltså våra rutiner ut för vår tjej (får vi se när den lille kommer, hur allting blir då, men vi håller oss till detta så länge det fungerar). Hur ser era kvällar och mornar ut?

 

 

Slutfasen av graviditeten.
Publicerat den 21/04 2013, kl. 16.06

 

Ja, nu har vi nog kommit in i den här slutfasen av graviditeten. Att allt kan vända på så kort tid, att från att ha mått så bra, ingen huvudvärk eller rygg/nackvärk, sova bra på nätterna och vakna upp pigg och glad och verkligen längta till att få sparka igång den dagen också.

 

Allt som jag nyss tog upp, plus ett par saker till, har vänt, och istället för att må som en prinsessa och verkligen få må bra, så är jag precis tvärtom. Jag har väl varit lite bortskämd kanske.

Jag orkar liksom ingenting, och bara att gå ut genom dörren är jobbigt. Man är trött hela tiden, och oavsett om jag sover helt okej på nätterna (ja, förutom att jag är uppe och kissar en 4-5 gånger om nätterna) och att jag även kan vila ett par timmar på dagen, så är jag som ett vrak.

Nacken är så stel och gör så ont, min panna och ögon känns ansträngda hela tiden oavsett om jag försöker att slappna av och blunda en liten stund.

 

En 3-åring som behöver total uppmärksamhet, såklart, och det är på något konstigt sätt, att dem dagarna jag känner mig extra slö, hängig och inte på humör så är det ännu mer uppmärksamhet som behövs från hennes sida. Det är som att hon känner det på sig, men ändå så är hon väldigt snäll och på något sätt förstående om att mamma är lite trött och inte orkar lika mycket längre. Men självklart är det svårt för henne att förstå en längre tid.

 

Det började ungefär för en månad sedan, när allting kom tillbaka igen, och jag har nu gått till sjukgymnast, som jag själv känner är väldigt bra och hon förstår en hel del hur man kan må då hon själv har en liten hemma. Hon trycker och vrider nacken lite grann och stretchar lite försiktigt. Efteråt tar vi en kvarts akupunktur i ansiktet och lite i nacken.

Ska jag vara helt ärlig (nu har jag dock bara gått där fyra gånger) men jag känner inte att det har hjälpt någonting, och att det nästan har blivit värre. Så därför undrar jag om jag skall stå ut ett par gånger till, för att den känslan jag känner att det  blivit värre egentligen är att det börjar bli bättre, eller om det faktiskt är så att detta förvärrar allting. Är det någon som vet hur många gånger, på ett ungefär, som man skall stå ut innan det faktiskt ger någon effekt? (bra då såklart)

 

Vissa dagar är självklart bättre än andra, och igår kändes det helt okej, men att idag har varit en utav dem värre tyvärr.

 

Jag hoppas Verkligen att detta kommer att ge med sig när den lille kommer, för jag kommer behöva all energi och all ork som det bara går. Man är trött, och det är självklart, men inte trött på samma sätt som jag är nu och inte den här nedrans värken som gör att jag känner mig som en gammal tant. Jag är ju faktiskt "bara" 27 år.

 

..Hjälp!

Lördag.
Publicerat den 21/04 2013, kl. 10.01

 

Första uteleken avklarad, och det var verkligen så skönt som vi trodde ute. Dock har vi ett öppet fält på ena sidan där vi bor och där blåste det rätt så friskt, men så fort man gick över på andra sidan, där det låg lite i lä, så var det en helt fantastisk värme.

Vågar man hoppas att det är vår nu?

 

När vi var på väg upp till lägenheten igen för att få i oss lite lunch och få oss en liten vilostund så kom hennes dagis kompis, hennes systrar och mamma förbi oss och lämnade en liten present till Ella, bara för att. Underbara människor.

 

Hon var gladare än vad hon ser ut, hihi.

 

Sedan var det dags för det andra lekplatshänget ute i solen, och nu kändes det nästan varmare än innan, då solen varit framme hela förmiddagen.

 

Nu börjar man faktiskt känna sig lite rund om ansiktet, det brukar väl vara så i slutet av graviditeten? Har för mig att det blev så med Ella också.

 

 

Efter många timmar ute var det dags för middag, lite pyssel på balkongen och godis som avslut. Mysig lördag och nu är vi snart på väg ut igen.

 

Hoppas ni alla andra haft en fin helg och att ni också får njuta av solen.

 

Mamma och magen i v. 34 (33+0)
Publicerat den 19/04 2013, kl. 08.30

Mamma och magen i v. 34 (33+0)

 

Mamma: Vätska kan samlas i kroppen och du märker det t.ex. på att dina ringar kanske inte passar längre, dina händer och fötter kan svullna. Din blodvolym har ökat med 50 % men nu håller sig blodmängden konstant fram till förlossningen. Bebisen börjar nu inta det vanligaste läget dvs. med huvudet nedåt i bäcken ingången Det kan slita och dra i bäckenet samt nedåt ljumskarna. Karaktären på bebisens fosterrörelser ändras p.g.a. bebisens kraftiga tillväxt och på det läge den intagit. Du ska känna barnet varje dag.

 

Barn: Barnet är ca 44cm från topp till tå och väger ca 2,3kg. Nu kan barnet själv bekämpa lätta infektioner med sitt immunförsvar. Utrymmet minskar för varje dag och barnets rörelser blir större och långsammare. Den här veckan lägger sig en del barn tillrätta och fixerar huvudet i bäckeningången. Ca 3-4% av alla barn lägger sig med stjärten eller benen ned mot bäckenöppningen (sätesbjudning/fotbjudning). Man kan då försöka få fostret att vända sig rätt, en så kallad yttre vändning som görs på förlossningen i v 37.

 

Pappa: Nu är det inte många veckor kvar! Det kan kännas tungt för din partner eftersom kroppen nu förbereder sig på förlossningen, vilket kan orsaka olika besvär. Ge henne massage så att hon får slappna av. Men glöm inte bort dig själv. Unna dig själv en härlig behandling på ett spa eller ät en god middag tillsammans med dina vänner.

 

Mina egna tankar: Jag har börjat känna mig en aning piggare och huvudvärken känns en aning bättre den med. Har som sagt börjat äta två Niferex om dagen i stället för bara en, och mitt järnvärde såg betydligt bättre ut än förra gången jag var hos min BM.

Jag är på besök hos min BM varannan vecka nu, och i och med att veckorna springer på så känns det som att man är där hela tiden.

Vi har även varit på vårt sista ultraljud, och allt såg väldigt bra ut, en normalstor bebis.

Självklart kändes det jobbigt även denna gång, men det släppte lite mer än dem två första och kunde slappna av på ett helt annat sätt.  

Lillebror rör sig betydligt mer nu, och det är som att man riktigt känner vilka delar han trycker ut. Han ligger med huvudet ned fortfarande och det har han gjort i några veckor. Får väl hoppas att han fortsätter med det och att han vill fixeras snart, det börjar ju faktiskt bli dags.

Mitt kissande fotsätter och dricker jag ett glas vatten, kommer det ut lika fort och ut genom dörren hinner jag knappt innan jag behöver gå igen. Så längre promenader eller lite picknick mys en längre stund är inte ens att tänka på. I så fall måste jag veta att det finns en toalett i närheten, för det kommer så fort och när det väl gör det, kan jag knappt hålla mig.

Jag kan verkligen, verkligen inte förstå det, snart kommer vi att bli två barns föräldrar och Ella ska bli storasyster. En ny era tar fart. ♥

 

Lager 157
Publicerat den 18/04 2013, kl. 20.50

 

Lager 157, ett outlet som säljer alla möjliga märken till väldigt bra priser, har precis öppnat i närheten av oss och jag och Ella gick dit idag för att se vad det var för någonting.

Ett helt fantastisk ställe för en som älskar kläder, och till både dam, herr och barn. När man kom in hördes musik, som dem flesta affärer har, men här var det lite annorlunda då det satt två killar och spelade trubadur mitt bland kläderna. 

 

Allt från Svea och Bondelid säljs till ungefär halva priset, så jag var inte sen med att norpa åt mig den klänningen jag har på bilden. Helt perfekt för mig och min mage då man kunde knyta den baktill och även ett väldigt luftigt material. Ella fick ett par underbara byxor, som ni ser på vänster bild, och en Bondelid klänning.

 

Det var som ett lyckopirr som spred sig i hela kroppen när jag såg barnsidan, haha, låter lite knäppt kanske, men man blev totalt förälskad.

 

Så ni som bor i närheten eller har vägarna förbi vet att det finns här hos oss i Löddeköpinge, nere vid Center Syd.

 

 

Tankar inför förlossning.
Publicerat den 17/04 2013, kl. 19.41

Jag hade en tid inbokat hos min barnmorska, känns som att man springer där hela tiden, men det blir ungefär varannan vecka nu.

Mitt järnvärde såg betydligt bättre ut denna gång och beror säkert på att jag tar Niferex två gånger dagligen nu istället för bara en. Jag har varit så otroligt trött hela tiden, och det känns som att det kanske, nu säger jag kanske, börjar vända en aning i alla fall.

 

Lyssnades på hjärtljudet som vanligt och det lät väldigt bra och han ligger fortfarande med huvudet nedåt, inte fixerad, men i alla fall en bit på vägen, det är ju faktiskt ett par veckor kvar.

Annars satt vi och diskuterade en hel del om förväntningar, tankar kring hela den här biten med att helt plötsligt bli två barns förälder. Tog även upp en del om amning igen, och jag är såklart inställd på att jag vill ge det en chans, och jag hoppas såklart att det fungerar, men som jag har skrivit innan, så vet jag att det kan gå helt åt skogen också, och då vet jag att det finns andra möjligheter. Som sagt, chansen skall ges i alla fall.

 

Annars så har man själv så himla mycket tankar kring det hela. För ett par dagar sedan satt jag och Martin och pratade om det som komma skall. Vi skall faktiskt, inom några veckor, bli två barns föräldrar och allt vad det innebär. Ett par tankar ploppade direkt upp "Vad har vi gett oss in på?", "Kommer vi att klara detta?", "Är vi redo för detta?" "Vi som har det så jäkla bra nu". Ja, herregud, listan kan bli lång, men jag vet att det är vanliga frågor och vanliga tankar egentligen, men det är mycket sådant som kommer upp och speciellt nu i slutet av allting.

 

Om alla andra har klarat det och klarar det så ska väl vi också göra det, men det är klart att det kommer bli tufft vissa gånger. Det finns liksom ingen regel för hur allting skall fungera, finns ingenting nedskrivet att såhär skall det vara och såhär skall det gå till. Det är precis likadant när man blir första gångs förälder.

Denna graviditet har varit på ett ungefär likadan som när jag var gravid med Ella, och allting kan hända. Har ingen aning om när han vill tänkas komma ut, man vet inte alls hur förlossningen kommer att bli, kan till och med sluta med kejsarsnitt. Jag har funderat en del på smärtlindring nu, och det har också kommit nu med tiden. Jag använde mig av Sterila Kvadrar (aldrig igen) och lustgas men när det var dags för själva krystningsarbetet så användes endast lustgas då det andra hade slutat värka. Det tyckte jag fungerade helt perfekt den gången. Jag hade inte läst någonting om smärtlindring förutom epidural och lustgas som jag hade hört talas om, och epiduralen ville jag helst av allt inte ha om det inte var ett absolut måste för att klara av smärtan, men så istället valde jag det jag inte alls hade hört någonting om, och ja, ont var nog bara förnamnet. En väldigt konstig känsla. Hade två sköterskor som stack mig med varsin spruta, sterilt vatten, och det kändes som att jag fick hundra getingstick på en och samma gång. Brännande känsla och jag bara skrev rakt ut. Martin var ju helt förstörd, för han förstod ingenting om vad som hände, och det har han nästan sagt har varit den värsta tiden där inne på BB. Det gick liksom inte att få kontakt med mig på den stunden. Efter bara någon minut så blev jag dock lugn (kändes såklart längre än så) igen då smärtan började avta och jag kunde slappna av i ryggen, där jag hade som ondast.

 

En stund efter den tuffa "matchen" med sterila kvadrar.

 

Så ja, vi får helt enkelt se vart det hamnar, det kan lika väl vara så att det bara blir lustgas nu också eller någonting helt annat. Vi får se när tiden är kommen, och jag tänker inte skriva ned något förlossningsbrev om hur jag vill ha det, för jag har mer kontroll när jag Inte vet och när jag Inte har planerat någonting för det är så onödigt att bli besviken i onödan.

 

Hur har ni andra gått till väga när det gäller allt med förlossningsbrev och smärtlindring? Hade varit så roligt att få lite respons ifrån er synvinkel.

 

Vilken dag vi har haft.
Publicerat den 16/04 2013, kl. 20.27

Hej på er!

Ja, så här såg det ut ungefär för en timma sedan. Ella skulle tvätta ansiktet och jag fick snällt sätta på mig ett hårband jag med.

 

Vilken dag vi har haft, tio grader direkt på morgonen och varmare skulle det bli. Dock hade vi tjock dimma i morse som orsakade olyckor på motorvägen. Martin och jag åkte samtidigt i morse, men åt varsitt håll, och vi blev båda väldigt chockade över att se hur mycket bilar det var på vår lilla väg utanför, totalt proppat. Så vi anade oråd, olycka! Dock hade det nog gått relativt bra och vägen var igång igen efter någon timma.

 

I eftermiddag när jag hämtade Ella så var det så skönt att se att dem var ute och hon kunde idag inviga sina nya vindbyxor och jacka. Dock hade hon bara på sig byxorna och en hoodtröja när hon satt och gungade och visst, såg väldigt skönt ut, men jag vet inte det egentligen. Är det inte lite tidigt att ta av dem redan nu?

 

Jag hade i alla fall med mig hennes cykel och hjälm, och gissa en som blev glad. Hoppade upp på cykeln som hon aldrig gjort någonting annat, och vi for till lekplatsen precis intill. Blev lite extra lek häng utöver en hel dag på dagis och avslutade med lite fika.

 

När vi kom hem så var det dags att göra lite middag, satte oss på balkongen, som faktiskt har blivit vårt lilla ställe nu på kvällarna. Älskar att man helt plötsligt får ett extra rum att vara i.

Tog fram klisterboken och klistrade lite och sedan körde vi fullt ös med bus, kurragömma och kasta boll i sängen. Ingen tv på alls, på hela kvällen och gu så skönt det var.

 

Så vi hade en trött tjej som somnade på två röda när hon landade på kudden och jag känner nästan samma jag med. Helt slut i både knopp och kropp, och jag har fått sån otrolig smärta i nedre delen av ryggen. Vissa lägen gör det riktigt ont och det kommer när jag skall resa mig från sittande eller liggande. Så bäst att jag bara försöker att ta det lugnt nu, kanske sätter på någon film och lägger mig i soffan (kommer väl inte upp därifrån sedan).

 

Ha en underbar kväll mina fina läsare, så kul att veta vilka ni är, i alla fall några stycken av er. ♥

 

Sista glimten av lillebror.
Publicerat den 15/04 2013, kl. 21.26

 

Tänk att det ligger en liten människa inne i den där magen, som sparkar på lilla mammas stackars revben, trycker på urinblåsan så man får springa på toaletten var tionde minut, som har sina hickstunder och sedan dem lite lugnare stunderna såklart (förekommer dock inte så värst mycket nu i slutet) och som växer och gror och blir en fin och välmående bebis när han bestämmer sig för att komma ut.  

 

---

 

Idag var det dags för det sista ultraljudet. Känslorna går upp och ned för varje ultraljud vi har varit på, och det var ungefär samma denna gång. Dock var jag lite lugnare och mer avslappnad idag och hon som skötte undersökningen kändes väldigt trygg och även hon visste, som alla andra, vad vi varit med om innan.

Hon förstod att jag kände mig lite vemodig, att vi faktiskt inte har haft den där roliga och förväntansfulla känslan många har inför sina ultraljud, utan att man tar ett steg tillbaka, att man inte riktigt vågar hoppas på någonting för mycket. Lugnet kommer att komma när den lille är ute hos oss, och vi får se det med egna ögon, att det faktiskt är en frisk, fin pojke vi har skapat.

 

Men allt såg i alla fall väldigt bra ut och måtten visade sig vara väldigt bra dem med, en normalstor lillebror.

 

Detta var den sista glimten vi fick av vår lilla pojke, för nästa gång vi ses så är han faktiskt ute hos oss. Kan inte förstå det, att det egentligen bara handlar om några veckor. Du är så efterlängtad och senast idag, innan Ella skulle gå och sova, så pratade hon med dig, förklarade att hon är din storasyster och att hon längtar efter dig. Du fick även en hel del pussar och kramar. Världens bästa storasyster och två förväntansfulla föräldrar väntar med spänning på dig, att vi faktiskt skall ha en till liten människa här hemma som vi skall få lära känna. 

 

 

 

Födelsedag.
Publicerat den 14/04 2013, kl. 19.58

 Dagens födelsedagsbarn och magen.

 

Blir hela 27 år idag (visste helt ärligt inte hur mycket jag skulle fylla, är väl lite förträngning redan nu, haha).

Vi tog en väldigt lugn och skön morgon med lite sovmorgon och god frukost som älskling hade ordnat. Fick en helt fantastisk bakelse, och jag som är svag för allt sött ville ju egentligen ha ett par till. Mums.

 

Efter denna avkopplande morgonen så var det dags att hämta hem vår lilla älskling som hade haft det så bra hos farmor, som vanligt. Direkt när hon satte sig i bilen så sa hon "mamma, mamma.. idag är det söndag.. och du fyller år. GRATTIS MAMMA"! Haha, underbara unge. ♥

 

Vi hade pratat med Ella igår om att hon skulle få en cykel, eller att vi i alla fall skulle åka och titta på en och se hur hon tyckte att den var. För självklart skulle den vara rosa, enligt henne själv, och gärna med glitter och en liten korg, Hon skulle även ha pakethållare då hon har sin cykelstol till dockan, men tyvärr hade inte denna det, så vi får försöka hitta någon att köpa till sedan.

 

Hon föll såklart direkt, och pricken över i:et var nog att det var en prinsesscykel, ja, det stod Princess på den. Cykeln skrek ju liksom Ella rakt igenom, så den fick det bli. Riktigt bra erbjudande också att man fick hjälm på köpet.

Sedan var det ju det där med monteringen. Jag satt ett par timmar och försökte och försökte, men jäklar vad frustrerande det är när man inte får till det. Jag hade sagt att Ella nog kunde cykla till hennes kompis, då dem hade bestämt lekträff idag hemma hos dem, men icke, det fick bli att gå dit. En annan kompis från hennes dagis skulle också komma dit så alla tre skulle vara hemma hos dem och leka, hade gått hur bra som helst och den andres mamma sa till oss i veckan att det skulle vara så kul om Ella och hon kunde få till lite lek utanför dagis också, så idag passade det ju perfekt.

Hämtningen dock är inte att hurra för. En dotter som inte ens kan lyfta på mungipan och ge mig ett litet, litet smile när man kommer, utan då börjar man gråta istället, blir arg och vill absolut inte gå hem. Tack gumman, känner sig väldigt uppskattad, men jag vet att hon har det så himla roligt där borta, så jag får väl tänka så istället, haha.

 

När vi kom hem så hade mannen ordnat det sista på cykeln så vi kunde äntligen få prova den ute, så lite kvälls cykling fick det bli.  Cyklade även förbi kompisens hus och plingade till ett par gånger och hon sprang ut på balkongen och tittare, så stolt var nog bara förnamnet om man frågar henne själv, hihi.

 

Bilder tagna från Instagram, @martinal86 för er som vill följa oss där.

 

Lördag.
Publicerat den 13/04 2013, kl. 20.03

Fick bli lite utdrag från morgonens Instagramfoton och för er som vill följa oss där @martinal86.

 

Vi sparkade igång dagen redan vid sju tiden, för då kände Ella att det var dags att gå upp. Pappan fick ligga kvar en stund så gick jag och Ella in och bakade scones till frukost. Det är verkligen inte svårt och det går på fem minuter, så därför förstår jag inte varför man inte gör det oftare, men det är väl det som är lite av charmen, att känna sig riktigt sugen på det innan man gör dem. Annars blir det lätt som vilket bröd som helst.

 

Sedan körde vi ett två timmars utelek, för att kunna gå hem och köra en välförtjänt vilostund alla tre. Det är så otroligt skönt, och speciellt nu när jag är så extremt trött hela tiden, så var det lite som pricken över i:et.

 

Ella var sedan redo för att packa sin lilla resväska och fara till sin farmor och sova över. Hon bara älskar att vara där, och som många gånger så finns det alltid något nytt att utforska och alltid något nytt som har inkommit i "leksamlingen" så där har hon det så bra.

 

I morgon fyller jag nämligen år, och Martin skulle köra en liten överraskning för mig så att vi kunde få en skön kväll bara vi och sova lite längre (förhoppningsvis) imorgon bitti, för snart blir det ju huset fullt igen och sova är väl kanske inte direkt det första man kommer att få göra på ett tag :)

 

Så nu är det middag, kanske bio och sedan övernattning på hotell som gäller. Tack älskling och tack svärmor. ♥

 

Hoppas ni alla får en underbar lördag.

 

Vår hjälpreda.
Publicerat den 12/04 2013, kl. 19.55

 

Vår fina hjälpreda här hemma och pannkakorna blev alldeles perfekta.

 

Som dem flesta vet så tål inte Ella ägg och det har hon inte gjort sen födseln. Nu vet vi dock inte om det fortfarande är så då vi inte varit där och gjort ett pricktest på snart ett år, så det börjar bli dags.

Vi använder oss av ett recept på veganpannkakor som Ellas farmor hittade och dem är nästintill godare än det vanliga receptet vi har använt oss av innan.

Dessa är perfekta för er som är allergiska mot ägg och även mjölk, dock är jag lite osäker på just mjölkallergi och vet inte riktigt vad det innebär, så vill inte skriva för mycket gällande om dessa går att äta om man är helt mjölk allergiker. Här använder dem i alla fall sig av sojamjölk eller havremjölk.

 

Det som ersätter ägget här är sojamjölet och finns att handla på dem flesta butiker.

 

 

Receptet på veganpannkakor:

 

6 dl sojamjölk eller havremjölk (här använder vi oss av vanlig mjölk)

2 1/2 dl Vetemjöl (ersätt gärna lite av vetemjölet med grahamsmjöl så får du lite fiberrikare pannkakor)

4 msk sojamjöl - Detta ersätter ägget

1 krm salt

1 tsk bakpulver

3 msk mjölkfritt margarin (här använder vi oss av vanligt margarin)

 

Gör så här:

 

Blanda mjöl och salt i en bunke. Vispa i hälften av sojamjölken/havremjölken (eller vanlig mjölk) och vispa till en slät smet. Viska i resten av mjölken. Låt gärna svälla i cirka 30 minuter.

 

Smält hälften av margarinet i en stekpanna och vispa ned det i smeten.

 

Hoppas ni finner dem smakrika. Det enda jag kan tycka är lite krångligt är när man skall vända dem, blir lite svårare då dem inte riktigt vill släppa lika enkelt som det originella receptet. Går bättre om man gör dem lite mindre, eller i ett plättjärn som svärmor kör.

 

 

Mamma och magen i v.33 (32+0)
Publicerat den 12/04 2013, kl. 14.59

Mamma och magen i v.33 (32+0)

 

Mamma: Om ditt barn har lagt sig tillrätta kommer det kännas behagligare för dig, det blir lättare att andas och om du haft magbesvär kan det försvinna nu. Du kommer att uppleva ett ökat tryck nedåt och du kan känna stickande känslor i bäckenet, det är helt ofarligt. Sjukhus erbjuder ofta gratis föreläsningar, hör med ditt sjukhus för mer information.

 

Barn: Ditt barn är ungefär 43cm från topp till tå och väger ca 2,2kg. Kroppen fortsätter att lagra underhudsfett. Fostervattenmängden ökar inte längre utan är nu densamma. Hjärnan växer snabbt och barnets huvud ökar i storlek. Barnet fortsätter att röra sig men du kommer att känna det mer som att det rullar än de tydliga sparkarna du kände tidigare. Dina aktiviteter påverkar barnet, när du äter, om du sitter, ligger eller går och alla ljud från yttervärlden. Försök att ha en vilostund varje dag. Köp gärna ett avslappningsband.

 

Pappa: Nu har säkert både du och din partner stora förväntningar inför förlossningen och det är lätt att fokusera på detta eftersom det är en spännande tid ni går tillmötes. Men det kan även vara värt att prata om tiden efter förlossningen. Läs gärna böcker och förbered er tillsammans på livet efter barnets födsel så att den första tiden blir så lätt och positiv som möjligt.

 

Mina egna tankar: Jag mår relativt bra, förutom att jag har haft en förkylning som aldrig riktigt velat bryta ut helt. Har haft extremt ont i huvudet och även väldigt ont i nacken och rygg. Varit hos sjukgymnasten två gånger för att få akupunktur och även hjälp med min ömma och stela nacke. Så vi får hoppas att det hjälper och jag tänker gå till henne så länge jag orkar. Har haft en otrolig ryggsmärta, längst ned på höger sida, där jag skrivit om innan. Kommer mest när jag legat ned på något plant, och har knappt kommit upp igen. Utöver det så mår jag väldigt bra, magen växer, Lill killen röjer där inne och enligt BM så ligger han med huvudet nedåt, så vi får hoppas att han fortsätter med det tills det är dags för honom att komma ut. Har även fått tid för vårt sista ultraljud som äger rum nu på måndag, så det skall bli spännande samtidigt som det känns jobbigt, som det faktiskt har gjort på varje ultraljud. Det är liksom inte den där glädjen som skall finnas med, utan mest oro. Inte konstigt antar jag.

Annars så har jag varit på amningsföreläsning och en föräldraträtt nu innan förlossning och den var väldigt trevlig. Dock kommer det bli en mammagrupp/föräldragrupp här där vi bor efter förlossningen, så kommer att gå på den istället. Annars så kommer vi att inhandla det sista till den lille i nästa vecka (lite svårt nu när man har varit sjuk) och göra oss redo för hans ankomst, och jag har nu kollat upp lite extra om vad man skall plocka med sig i bb-väskan.

Tränat har jag tyvärr inte gjort på två veckor och det känns, knappt varit ute på någon längre promenad, så det får jag ta och göra i nästa vecka för jag vet hur mycket bättre jag mår på alla stadier.

 

En ny liten människa att lära känna.
Publicerat den 11/04 2013, kl. 21.58

 

Tänk att vi snart kommer att få vara med om detta en gång till, en ny liten människa att lära känna. ♥ 

 

Kan inte förstå det, att imorgon går vi in i v.33 och om vi tänker tillbaka till när Ella bestämde sig för att komma så är det exakt fem veckor kvar. Tänk om?

 

Vi hade tänkt att åka någon dag i nästa vecka och handla det sista, som vi tycker behövs och sedan blir det nästan dags att förbereda väskan. Åh jag är så himla förväntansfull för denna förlossning, och ser verkligen fram emot den.

 

Det där med att packa bb-väskan tycker jag är lite luddigt, för jag kommer ihåg förra gången. Jag tyckte att jag hade glömt hälften av allting och hade verkligen ingen koll på vad jag hade stoppat ned. För när vi väl kom till patienthotellet så hade varken jag eller Martin knappt någonting att ha på oss, utan vi hade mest tänkt på bebisen då. Nu var det lite annorlunda också i och med att vi stannade i fem dagar och det hade vi väl kanske inte riktigt tänkt oss då.

 

Så jag fick nu väldigt bra tips ifrån www.barnnet.se på vad som kan vara bra att ha med sig, dem listade dem tio bästa och nödvändigaste att ha med sig:

 

Jag tänker absolut lägga upp lite bilder när det börjar bli dags, och vad vi plockar med oss.

 

Bra att ha med sig i BB-väskan.

 

1. Sköna kläder till mamma Lämna jeansen hemma och satsa på mysdress och andra bekväma kläder för BB-vistelse och hemfärd. Ta med  par ombyten! Glöm inte heller att ta med stora och sköna underkläder. Amnings-bh är bra att ha och amningstopp, om du har det.

2. Mjuka kläder till bebisen Ta med ett par ombyten till bebisen och välj gärna kläder som är lätta att sätta på, som omlott Body och pyjamas med knäppning fram. Glöm inte mössa till bebisen, oavsett årstid. Att åka hem med en strumpa på huvudet är inte kul, skriver flera mammor.

 

3. Glöm inte kameran Du kommer att få vara med om något oförglömligt och magiskt. Se till att ta med kameran, för att ta första bilderna på det nyfödda barnet och föräldrarna. Kom ihåg att ta med laddaren till kameran också.

 

4. Något att äta Godis, choklad, kakor och snacks är bra att ha både under och efter förlossning. Dextrosol, Energy bars och Gainomax kan ge extra energi. Det kan också vara bra att ta med något i matväg till både mamma och pappa. Kexchoklad är ett måste, enligt en nybilven mamma. En annan tipsar att det är pappan som behöver kexchokladen bäst. Det är nog säkrast du packar ned en sådan, eller annat favoritgodis.

 

5. Glöm inte att dricka Läsk, saft, bubbelvatten, fruktsoppa, du behöver mycket vätska. En egen vattenflaska / sportflaska är bra att ha.

 

6. Ta med en välfylld nessesär. Hårsnoddar och hårspännen behövs under förlossningen om du har långt hår. Schampo, balsam, duschtvål behövs till den efterlängtade duschen efteråt. Hårborste, tandborste, tandkräm, hudkräm/ansiktskräm är saker du inte heller får glömma att ta med. Den "hygienprodukt" som fått flest röster, är Lypsyl. Anledningen? Lustgasen lär ge torra läppar!

 

7. Kläder till pappa.  Extra kalsonger, myskläder och hygienartiklar.

 

8. Mobilen och laddare. Mobiltelefonen ska självklart med, så att ni snabbt kan sprida nyheten om det lilla underverkets ankomst till familjen och resten av världen. Glöm inte att ta med laddaren.

 

9. Sköna tofflor Ta med inneskor, tofflor, raggsockor eller liknande, eftersom det inte är så mysigt att gå barfota på golvet på förslossningen. Det är ett bra tips till både mamma och pappa.

 

10. Bebisens första filt Ta med en gosig filt till bebisen, som är mjuk och luktar gott. Det är mycket möjligt att det är just den första filten som blir favorit i flera år framöver.

 

 

Detta är lite utöver det mest nödvändiga: 

* Tidsfördriv som böcker, tidningar, korsord, kortlek eller vad du gillar.
* Surfplatta/dator med bra film och musik. Just musik vittnar många om är viktigt.
* Papper och penna för att kunna skriva ner tankar och känslor under och efter förlossningen.
* Bindor, de som sjukhuset erbjuder är inte alltid de bekvämaste.
* Amningslinlägg, av samma anledning som ovan.
* Våtservetter, finns inte på sjukhus och underlättar vid blöjbyten.
* Blöjor, det har många har tipsat om att man ska ta med egna.
* Napp, om du vill att bebisen ska ha det.
* TENS-apparat som kan lindra smärtan.
* Vetekudde som kan värmas kan vara skönt och smärtlindrande.
* Morgonrock och nattlinne
* Eget, mjukt toalettpapper (sjukhuspappret kan vara lite hårt)
* Egen handduk, påslakan och örngott om du föredrar det
* Öronproppar, om du behöver sova innan förlossningen drar igång
* Första nallen
* Bärsjal
* Babyskydd för hemfärd i bil
* Pengar, alltså kontanter och mynt till p-automat och kaffeautomat
* Present till syskon som kommer och hälsar på
* En liten flaska champagne för att fira

 

 

Ny Header.
Publicerat den 11/04 2013, kl. 12.58

 

Har suttit och knåpat lite med min header och fick nu äntligen till den, tror jag, hihi. Alltid roligt att förnya sig lite.

 

Hur ser er vardag ut?
Publicerat den 10/04 2013, kl. 20.28

Jag skulle vilja ha lite roliga tips och även veta hur er vardag ser ut, i det stora hela. Skulle vara så roligt att få läsa hur andra har det och hur ni får vardagen att gå ihop. Jag menar såklart alla nu, och inte bara ni som har barn.

 

Jag tycker ibland att det är så svårt att veta vad man skall göra, för jag vet att man har full rulle hela dagarna och det är likadant med Ella, hon är på sitt "arbete" och hon har nu slutat att vila på dagarna också. 

Så vissa kvällar när vi kommer hem så har hon varit så trött att hon faktiskt har somnat sittandes eller lagt sig ned i soffan och somnat när vi gör middagen. Andra kvällar har hon varit en riktigt energiknippa och velat leka enda tills det är dags att nanna kudden.

 

När vi kommer hem och har hämtat hem den lilla så brukar vi busa lite grann, hon älskar speciellt att busa i vår säng, brottas med sin pappa, kasta boll, eller att pappa gömmer sig och vi springer och letar.

 

 

Efter lite bus blir det att börja med middagen, och sedan är det dags för lite Bolibompa tittande, finns ett barnprogram som heter någonting i variant med "nallen i det blå huset" och det älskar hon, tyvärr verkar det ha slutat sändas och det vanliga Bolibompa är inte alls lika spännande och roligt längre. Så hon kan sitta ett litet tag och bara varva ned.

 

Efter lite tittande på tv så är det dags för någonting annat, och antingen blir det lite mer bus och spring eller så kör vi lite lugnare varianter som att rulla boll, leka med lego eller något annat på hennes rum.

Vet att det kanske blir enklare när det faktiskt är varmt ute på kvällarna också för det blir en helt annan frihet, att kunna åka till glasskiosken och sedan gå ut på långa bryggan här i Bjärred och njuta av lugnet och utsikten, vara ute lite längre och leka på någon lekplats eller helt enkelt bara ta med sig middagen ut någonstans och sätta sig.

Åh, gu, vad härligt det lät när jag faktiskt skrev det..

 

Förkylningsshopping.
Publicerat den 10/04 2013, kl. 12.08

God morgon, eller god förmiddag får man kanske säga. Jag har i alla fall legat helt utslagen här hemma med förkylning som "äntligen" slog ut. Känns som att den har varit på ingång flera gånger men aldrig hälsat på riktigt.

 

Huvudvärk, slö i kropp och knopp, hals som värker och det är knappt som man vågar svälja för att det gör så förbannat ont och snorig. Ja, det är väl vad dem kallar förkylning?

Man är verkligen inte tuff när man mår såhär dåligt, och jag hatar det, rent ut sagt. Jag har otroligt svårt att bara ligga still och vila och jag ser alltid någonting som behövs fixas. Jag skall bara...

 

En bra sak i så fall, om det nu skulle behöva finnas det, är att man i alla fall kan ligga i soffan med mobilen och hitta en massa fina kläder som man bara måste ha. Brukar vara inne och spana lite på www.rutstore.se (egobird) men har aldrig beställt någonting därifrån faktiskt. Vet att jag inte kommer att kunna ha någonting nu om jag skulle få för mig att handla, men det finns ju faktiskt en tid efter graviditeten (jaså?) så man kanske skall unna sig lite grann och det skulle ju vara något att kunna hänga in dem i garderoben för att sedan tråna lite tills man verkligen kan ha dem. Ska jag? Tycker ju faktiskt att man är lite extra värd det när man ligger hemma och är sjuk. Host, host..  

 

 

Man blir så glad av alla dessa fina klänningar som finns, och det bästa av allt, det är ju faktiskt sommar snart..

Stor kontrast, på så kort tid.
Publicerat den 09/04 2013, kl. 20.51

 

Dessa två bilder är tagna med ca två månaders mellanrum, och hur kan mitt hår fått sådan konstrastskillnad på denna lilla tid?

Jag förstår inte alls hur den fina färgen till höger kunnat bli den orange daskiga färgen till vänster. Jag hatar den verkligen, och nu vet jag inte alls om man kan färga håret då man är gravid. Är det någon som vet om det är okej, och om ni tror att det borde bli okej? Vill ju helst inte att det skall sluta med att man går runt med grönt hår.

 

Vill ju vara fin och fräsch nu till vår och sommar och tills vår fjärde familjemedlem skall flytta in hos oss.

 

 

Oliver ska sitta på fingrarna.
Publicerat den 08/04 2013, kl. 19.35

 

Först lite middag på balkongen och när det serveras oliver skall dem självklart sitta på fingrarna, och ingen annanstans.  Ja, ni kan ju tänka er det bordskicket om sisådär tio år.

 

 

Och sedan lite pussar och kramar med lillebror innan kämpen slängde in handduken för ikväll.

 

Kompishäng igen.
Publicerat den 07/04 2013, kl. 18.46

 

Min trötthet blev lite bättre efter att jag kunnat vila i två timmar medans resten av familjen var iväg på lekland. La mig direkt i soffan och somnade på en gång, men när jag väl vaknade hade jag en sån otrolig värk i nacke och huvudvärk på det, så jag förstår inte riktigt vad det är jag gör och varför jag spänner mig något förskräckligt när jag sover.

 

Ellas kompis kom i alla fall på lekstund nu i eftermiddag och som vanligt gick det hur bra som helst, och det verkar lite som att vi kör detta som en tradition nu, för nästa helg skall Ella dit en stund. Man märker att dem tycker att det är betydligt roligare att vara borta och leka med andras saker än att vara hemma och ha kompis på besök.

 

Efter två timmars lek här hemma och med både glass och lite pippi så kom hennes mamma och hämtade henne. Perfekt avslutning på denna dag, och även helg.

 

 

Trötthet är nog bara förnamnet.
Publicerat den 07/04 2013, kl. 10.13

 

Graviditeten gör sig mer och mer påmind nu, och det är väl kanske inte sådär jätte ovanligt eller jätte konstigt, är ändå i v.32 nu.

 

Jag är otroligt trött, och då menar jag verkligen sjukligt trött. Oavsett om jag sover en hel natt, sover på dagen eller bara tar det lugnt, så behöver jag ändå mer.

 

Igår kväll när jag gick och la mig, klockan var nog en sisådär kvart över nio, så en rolig fru är det minsta jag känner mig som just nu, så somnade jag rätt så snabbt. Dock så sa Martin nu i morse att jag vänder och vrider mig väldigt mycket, sparkar med benen och pratar i sömnen en stol del av nätterna. Sedan vaknar jag mitt i natten och behöver självklart kissa. Vaknar upp på morgonen av att Ella kommer tassandes in vid halv sju/sju tiden, och då har jag en förskräcklig huvudvärk med ont i nacke och axlar. Kanske inte är speciellt konstigt att man är helt slut på morgonen då?

 

Jag vill inte ha tillbaka denna jäkla, rent ut sagt, huvudvärk igen som jag hade innan jag blev gravid, och försöker göra allt som jag kan komma på.

Dricker väldigt mycket vatten, som jag vet inte hjälper då detta är en spänningsvariant av huvudvärk, men vatten är sju självklart bra ändå, försöker massera med värmande massageolja i nacken, vila (när det ges tillfälle), ute och går långa promenader och försöker att komma iväg till gymmet ett par gånger i veckan. Dock är det Ingenting som hjälper! Så nu har jag fått tid hos sjukgymnast i morgon för akupunktur, och jag får försöka få in en liten massage också kanske. Alvedon är sista utvägen, och det vågar jag knappt ta längre.

Jag har nu även börjar ta två Niferex, järntabletter, om dagen då mitt blodvärde låg rätt så lågt. Började med detta för ett par dagar sedan, så förhoppningsvis gör dem en liten spark på vägen och kanske, Kanske blir man lite piggare i alla fall. Man tar sig upp ur sängen och hoppas på att denna dagen går fort så man kan gå och lägga sig igen, och hur roligt är det egentligen? Känner inte igen mig själv (förutom när jag hade den värsta värken för något år sedan) för jag har mått så bra under nästan hela graviditeten, och jag vill fortsätta vara den superkvinna jag varit tidigare. Nu känns det som att allting bara står och väntar och stampar. Snart är det dags att förbereda sig för en liten bebis här hemma också, så jag hoppas, hoppas att man kan få lite krafter tillbaka innan det händer. Vill ha det mesta förberett och kunna njuta med min fina familj tills det blir Ännu mer att göra. Just nu känner jag mig tyvärr som en vrak, och jag gillar inte att känna såhär då jag vill vara med dem. ♥

 

Mannen tog i alla fall med sig Ella och åkte till lekland nu precis så jag kunde få lite tid själv (blir väl att vila) för sedan skall han iväg på fotbollsmatch för sina 16 åringar. Ellas kompis från dagis skall komma hit i eftermiddag också, så jag får försöka att verkligen ta det extra lugnt nu fram till dess.

 

Är de någon annan där ute som känner likadant som jag?

 

HORMONER och TROTS.
Publicerat den 06/04 2013, kl. 20.16

Underbar bild på systrarna, Fanny och Ronja.

 

Tjejerna körde på stjärnor idag..

 

 

Martin skulle åka iväg på tränarutbildning, då han tränar ett fotbollslag med 16 åringar, och skulle hålla på hela dagen så jag och Ella hade hela dagen för oss själva. Visste dock inte vad vi skulle hitta på då ingenting var planerat från början, utan tog en lugn och skön stund framför tv:n med go frukost. Ett pling i mobilen senare var vi hemma hos min väninna Jessica och hennes barn. Med strålande solsken satt vi faktiskt ute, och riktigt njöt av värmen.

 

Ella fick prova på att cykla och efter första varvet gick det inte att få stopp på henne. Lite fika på det och efter två och en halv timma så var vi (läs; jag) redo att åka hem, äta lite lunch och förhoppningsvis vila. Ja, det var väl mer min tanke (är så otroligt trött nu för tiden, skulle kunna somna närsomhelst, varsomhelst). Ella var Absolut inte redo, utan hon skulle prompt stanna kvar och jag skulle snällt hämta henne sedan. Ja, ni kan nog förstå hur det samtalet gick, och eftersom att hon är en utav dem envisaste tjejerna jag vet (förutom mig själv då) så blev det ett jäkla liv. Fick tillslut ta henne i armen och nästan dra med henne till bilen, gråtandes och skrikandes och skulle absolut inte åka hem. Så detta resulterade i två ovänner i bilen. Herrejäklar, mitt tålamod är lika med noll nu (kanske inte är världens bästa annars heller) men jag orkar verkligen inte diskutera och jag blir så arg. Så tillslut blev jag ledsen istället, så två ovänner sitter Gråtandes i bilen.. haha, ja, jag säger då de. HORMONER och TROTS.

 

 

 

Ja, vi blev i alla fall vänner igen när vi kom hem (hon somnade en ca 5 minuter i bilen) och då var det bra igen. Så vi bestämde oss efter lite lunch att gå ut igen. Så vi tog med oss dockvagnen, såpbubblor, varsin dricka och satte oss ute. Njöt så länge solen var framme och kom sedan hem lagom till att mannen kom hem. Så efter middag och glass så ligger nu den bestämda damen i säng och jag skall snart lägga mig bredvid älsklingen. Känns faktiskt som att jag kommer att somna i soffan, och han med. Vi får väl se.

 

Hoppas ni alla får en toppen kväll. KRAM

 

Fina prinsessan.

 

Här fick självutlösaren göra jobbet.

 

Campadre - Love Forever
Publicerat den 05/04 2013, kl. 20.47

Hittade en riktig "Martina-tunika" som Martin sa, så jag var ju bara tvungen att beställa den. Hittade även en scarf, men i och med att den var mer som en tub scarf så väntade jag med den, tror inte riktigt att jag kommer att använda den nu när det börjar bli vår och sommar. Då är det nog enklare att endast ha en scarf som man kan bestämma lite själv hur man vill ha den.

 

Kommer säkert erbjudanden mot hösten igen. Men, inget prat om höst nu för nu är det snart vår, hihi.

 

 

Tunikan var nedsänkt till 199 kr från att ha kostat 899 kr. Scarfen fick man för 129 sek, istället för 499 kr. Så in och shoppa med er.  www.campadre.se

 

Utdrag från veckan.
Publicerat den 05/04 2013, kl. 19.32

 

Lite utdrag från veckan som gått. Bilder tagna från min instagram, @martinal86

 

Hoppas ni alla får en underbar fredagskväll. KRAM

Mamma och magen i v. 32 (v31+0)
Publicerat den 05/04 2013, kl. 08.30

Mamma och magen i v. 32 (v31+0)

 

Mamman:Förvånas du av hur stor din mage kan bli? Din vikt ökar snabbare än någonsin nu. Vila så ofta du kan. Från vecka 32 kan havandeskapspenning gälla.

Barnet: Barnet är nu ca 42 cm från topp till tå och väger ca 2kg. Barnets alla fem sinnen fungerar. Barnet sover ca 90-95% av tiden, under de vakna perioderna tränar den på att andas, röra sig och öppna och stänga sina ögon. De inre organen fortsätter att mogna och lungorna förbereder sig inför den riktiga andningen.

 

Pappan: Tänk på att försäkra ert barn. Det finns flera företag som erbjuder gravidförsäkring eller ”vänta barn-försäkring” som gäller under graviditeten, förlossningen och barnets första sex månader. En barnförsäkring tecknar ni först då barnet är fött.

 

Mina egna tankar: Ja, nu är vi inne i vecka 32, och det har blivit mer och mer tätare kontroller hos barnmorskan. Jag har varit på amningsföreläsning och idag börjar även första träffen för föräldrautbildningen. Sakta men säkert börjar tiden räknas ned, och om några veckor kan det faktiskt befinna sig en liten bebis i sin säng. Både jag och Martin har börjat tänka mer och mer på att vi faktiskt kommer att ha en liten till här hemma snart. Händerna fulla? Ja, det kommer nog bara vara förnamnet. Går egentligen inte att tänka sig in i det förrän man är där själv och vi vet självklart att det kommer att ta tid att komma in i det. Vi är dock nu bara glada och förväntansfulla att vi kommer att bli tvåbarnsföräldrar, att vi faktiskt fick den chansen att faktiskt få bli det tillslut.

Nu räknar vi ned och hoppas att han kanske känner sig redo att titta ut två veckor innan, precis som Ella. Hade ju varit helt perfekt :).

 

 

Flytta ut på balkongen.
Publicerat den 04/04 2013, kl. 20.46

 

Så skönt att kunna flytta ut sig till balkongen nu halva kvällen och inte bara sitta instängd i lägenheten. Direkt när vi kom hem tog vi ut lego, lite dricka och satt och myste till värmen där ute. Allting börjar liksom leva på ett helt annat sätt.

 

Ella börjar nog dock bli lite förkyld och hängig (håller tummarna för att det inte blir värre) för nu har hon somnat gott och andas som vanligt igen. Natten till idag var värre då hon knappt fick någon luft och vaknade i ett tills hon verkligen kom in i sin djupa sömn.

 

Nu när värmen börjar komma mer och mer och förhoppningsvis att det håller i sig till helgen så hoppas jag verkligen inte att hon blir värre och att hon känner sig bättre redan imorgon. Älskade dotter, nu håller vi tummarna. Ingen förkylning eller sjukdom nu, okej? ♥

 

 

Lite vårnytt.
Publicerat den 04/04 2013, kl. 09.30

 

Lite nytt till Ellas garderob. Jag har aldrig riktigt varit ett fan av "Foppa tofflor" över lag, men jag blev som förälskad i dessa gummistövlar. Lättare stövlar får man nog leta efter.

 

 

 

Amningsföreläsning
Publicerat den 03/04 2013, kl. 21.10

Tack så mycket för all fin respons, blev verkligen jätte glad att ni tog er tid att berätta lite kortfattat vem du är och varför just du gillar att kika in här. Vet dock att ni är betydligt fler som döljer sig där bakom, hihi.

 

Igår åkte jag iväg på en amningsföreläsning på mödravårdscentralen. Hade egentligen inställningen och tanken att jag inte alls skulle gå, men av någon anledning gjorde jag det ändå. Vi var ungefär tio stycken och två hade sina respektive med sig. Alla var förstföderskor förutom jag, så man kände skillnaden redan där. Mycket frågor, dem flesta hade stora block med sig och skrev långa texter i.

 

 

Jag ammade Ella i tre månader, och med det kompletterade vi med ersättning då hon aldrig riktigt blev mätt. Började redan på BB när hon inte tog bröstet, medans Martin satt och matade Ella med en så kallad "mjölkspruta" så fick jag pumpa, och ett par gånger så använde jag mig också av sprutan.

När vi märkte att det absolut inte fungerade, och att hon fortfarande inte tog tag i bröstet så fick vi ta hjälp av en amningsnapp och det fungerade väl helt okej när vi väl var där, men när vi kom hem så var det som att allting blev försvårat, kom knappt någon mjölk och Ella blev helt enkelt inte mätt. Detta resulterade i att ingen riktigt mådde bra och tillslut sa barnmorskan åt oss att sluta med amningen helt och ge henne ersättning, och det fungerade väldigt bra och vår familj kunde slappna av och äntligen njuta av familjelivet, på riktigt. Jag vet att det inte är alla som har den inställningen, många som säger att man Ska amma i minst sex månader och att det är det enda rätta. Dock vet jag, efter denna första gång, att det är vi själva som märker vad som är det rätta för oss, och allt annat som sägs och tycks får stå för dem. Ditt barn mår bra om du själv mår bra.

 

Igår gav mig egentligen ingenting nytt som jag inte visste redan, utan min inställning var precis som den var innan jag åkte dit. Fungerar amningen (för jag tänker absolut ge det en chans) så fungerar den helt enkelt och det är ju verkligen jätte bra och gör den inte det så vet jag att det finns andra lösningar.

 

Tydligen så hade den här hysterin gällande amning lagt sig lite då det inte är alls lika mycket prat och krav på en som det var förut, men jag vet inte ja. Jag har som sagt inte så stora förväntningar eller förhoppningar på det hela utan tar det som det kommer.  

 

Hur har ni det som har barn, eller väntar barn. Vilka tankar och funderingar har och hade ni gällande amning?

 

 

Vilka är ni?
Publicerat den 01/04 2013, kl. 16.51

 

Jag blir så nyfiken på vilka ni är bakom era skärmar. Vilka ni är som läser vår blogg, och följer oss i vår vardag. Ni vet väldigt mycket om oss, men jag har ingen aning om vilka ni är, och det skulle vara så kul att få veta. Jag skriver för att jag verkligen älskar det, och jag älskar att kunna blicka tillbaka till allt roligt man har gjort, när vi gifte oss, när Ella föddes och allt därefter. Både jag och Martin älskar att fota, och det har blivit desto mer efter att vi fått barn. Det är så dyrbart att ha alla dessa foton, att kunna dokumentera, och som nu när vi väntar en till.

 

Vad är det som gör att ni vill gå in på min blogg och läsa, vad är det som är bra respektive dåligt (som jag såklart inte hoppas att det är, hihi) Det är så enkelt att bara slänga iväg en kommentar nedanför, och skriva något kort om vem du är och vad som har gjort att just du har fastnat, eller bestämt dig för att komma tillbaka. All respons, är bra respons, tycker jag i alla fall.

 

Hoppas ni alla för övrigt har en himla mysigt dag i solen, för jag tror bestämt att dem flesta har det idag. Kram på er.

 

Måndag.
Publicerat den 01/04 2013, kl. 11.41

 

En liten hälsning från oss. Hoppas ni alla får en underbar måndag.