Nu sitter man helt plötsligt uppe i Stockholm med mamma och Ella. Martin är iväg i Göteborg och Gothia. Honom ser vi inte förrän på torsdag fm. Första gången jag körde så långt själv, brukar alltid vara Martin tandens den biten annars. Gick verkligen jätte bra och vi hade satt Ella i framsättet, kändes säkrare och kunna prata och se henne lite bättre.

Men jäklar vilket speed det blev i Ella när hon fick se mormor, var överallt och ingenstans. Fasen hon dock kommit in i nu är inte alltid rolig, trots, trots, trooooots. Herregud, minsta lilla skriker hon, hon gör saker fast att man säger nej tusen gången, allt är hennes och hon är "stor tjej" och skall inte sitta i barnstol på restaurangen, som vi nu stannade på. Hon skulle sitta på vanlig, som mamma, och började få utbrott direkt när hon inte fick. Kände inte riktigt för att tjafsa med henne där bland folk, så hon fick sitta där tills maten kom in. När hon väl fått in maten, skulle dricka sin festis och fick halva över sig för att hon inte riktigt nådde, då förstod hon väl att det inte riktigt gick bra och kunde sättas i barnstolen.

Ja! Vad gör man?

Nu sover hon iallafall, och jag funderar på att ta på mig löparskorna och ta en runda.. Behöver det tror jag. Hoppas nu att man vaknar upp till soooool imorgon (önsketänk kanske)!!

Lite skvaller för att läsa på vad som händer i världen.