Mamman: All extra vikt som du bär upp påfrestar din rygg. Tänka på hållningen. Dina lungor tar upp ca 20 % mer syre vilket kan göra att du känner dig mer andfådd. Barnet växer mycket nu, tänk på att äta bra mellanmål under dagen. Ibland kan du bli lätt illamående dessa veckor då barnet växer mycket och hormonpåslaget är stort vilket inte är ovanligt. Börja nu planera in då du tänker sluta arbeta.

 

Barnet: Ditt barn väger ca 1,6 kg och är ca 27 cm långt från huvud till stjärt. Barnets kroppsbehåring – lanugohår – börjar försvinna. Lite fjuniga strån kan finnas kvar när barnet föds men det försvinner efter några veckor. Barnet öppnar och stänger ögonlocken. Lungorna, muskler och hjärnan fortsätter sin utveckling och skelettet hårdnar än mer. En del barn börjar redan nu lägga sig med huvudet i bäckeningången. Du kan känna att barnets huvud pressar på mot bäckenbotten och även tydliga sparkar upp mot bröstkorgen.

 

Pappan: Nu är det dags att anmäla sig till den förlossningsförberedande utbildningen. Det finns även flera kurser som vänder sig till mamman, till dig eller till er båda. Många blivande föräldrar väljer att gå en profylaxkurs för att få en sådan bra förberedelse som möjligt inför förlossningen.

 

Mina egna tankar: Nu har jag börjat komma in i den där "trött-fasen", och jag skulle nog kunna somna på dem mest konstiga ställen om jag hade kunnat. Fast att jag sover en hel natt (Ella sover jätte bra nu på nätterna) så är jag ändå trött, brukar komma smygandes på efter någon timma igen, och kan jag så försöker jag vila. Jag är dock en person som måste ha många bollar i luften, annars blir jag lätt uttråkad, och det är svårt nu när man är såhär trött och slö. Man får väl försöka acceptera hur läget är och faktiskt ta den tiden till att faktiskt vila. Kroppen behöver det, och då skall jag inte säga emot.

Tränandet fortsätter, men har trappat ned till ungefär två dagar i veckan och kör inte alls lika hårt nu som innan, och det är för att kroppen säger till.

Dock har även det mycket med tröttheten att göra också, men så har jag haft någon förkylning liggandes över mig och är säkert mycket det som spökar också.  

Nu är spjälsängen monterad och det är lakan och tillbehören som behövs kompletteras. Jag har fortfarande tankar på att göra om i vårt gästrum och få det lite mer personligt till den lille, så medans jag försöker klura ut det, så får spjälsängen stå i vardagsrummet.

Han börjar röra sig och sträcka på sig allt mer för var dag och ibland är det nästan som att man skriker till då det gör lite ont. Speciellt när han trycker precis vid revbenen.

Kan fortfarande inte förstå att det kan handla om sisådär 8-10 veckor kvar tills vi har vår andar lilla skatt här ute hos oss, och äntligen kan vår familj slappna av och bli komplett. Ella börjar faktiskt bli lite tålmodig nu, och vill att han skall komma ut NU, haha. Storasyster, mamma och pappa väntar på dig lilla prins.