Det är lite jobbigt för Leo just för tillfället, och det är någonting som dummar sig för honom. Om det är tänder, magont eller någonting annat det vet jag inte (som vanligt när det gäller barn), men det jag vet är att han inte är sig själv. Saknar vår älskade lilla kille som han i vanliga fall är, glad, sprallig och en underbart pratglad kille.

 

Det är nästan ingenting som hjälper. Handen är inne i munnen kontant Hela tiden, han låter nästan lite förbannad och det är väldigt kämpigt för honom vissa stunder. Han har visserligen varit förkyld och lite hänger fortfarande kvar. Vet inte om det kan ha något samband (killar har ju jäkligt svårt med förkylning, hihi, skämt å sido).

 

Han sover väl helt okej på dagarna, men han kommer inte till ro själv utan det som hjälper för det mesta är att liggamma honom och då kan vi båda få oss en liten vila (dock går det ju såklart inte att göra det när Ella är hemma) men vagga honom i vagnen eller i sängen går absolut inte.

Om han möjligtvis skall somna så är det om man går ut med honom eller åker bil, men har nu vaknat efter en kort stund igen och varit ledsen, så det är någonting som spökar.

 

Jag vet själv att det var väldigt jobbigt stundvis med Ella också, och jag kommer ihåg att både Martin och jag längtade till att hon skulle börja prata och kunna säga vad det är som gör ont och vart.

 

Det är inte lätt alltid, och tillslut vet man inte vad man skall göra, det blir så frustrerande och idag har även jag varit riktigt, riktigt trött och Ella var super trött när hon kom hem från dagis så hon somnade i sin säng kvart över fyra. Var tvungen att väcka henne efter tjugo minuter för annars skulle jag aldrig kunna få henne i säng och när man är såhär trött själv så vill man helst av allt att båda ungarna skall somna tidigt.

 

Jag hoppas verkligen att detta snart blir som bortblåst och att Leo får må bra igen, vår älskade kille.